Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 05:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2010/09/13/val-maskerad-soldatgrav-8053/

Osevärdheter

Väl maskerad soldatgrav

I romanen "Vem älskar Yngve Frej?" av Stig Claesson ljuger lokalbefolkningen ihop en sevärdhet för att locka turister till byn. I det lilla fiskeläget Sysne på östra Gotland gör man nästan tvärt om. Inga skyltar visar vägen till båtsmannen Carl Fredrik Lindgren Carlströms grav. Inte ens en liten stig har röjts. Kanske säljs det ändå tillräckligt med rökt fisk och glass i sjöboden.

Sysneudd.

I början av 1808 färgade Napoleonkrigen Europas jord röd. Ryssland var i full färd med att erövra Finland, den östra delen av Sverige. Men på Gotland, "Sveriges Gibraltar", fanns inga soldater. Inte något krut heller för den delen.

När den ryske amiralen Nicolaj Andrejevitj Bodisco den 22 april landsteg med 2.000 man i Grötlingbo, på sydöstra delen av ön, mötte han inget motstånd.  På några ställen längs vägen till Visby samlades visserligen bönder beväpnade med jordbruksredskap, men man insåg att motstånd var dumt. Succén var ett faktum. Tsar Alexander I hade erövrat Sveriges största ö utan att ett skott hade avlossats.

Två dagar senare överlämnade Visbys borgmästare, Petter Herman Grewesmühl, stadens nycklar till Bodisco vid en ceremoni på Stora torget. De ryska officerarna inkvarterades hos stadens borgare. Temperaturen på Visbys nöjesliv höjdes betydligt.

Det ryska väldet varade i 24 dagar. Avskuren som han var från hemlandet insåg Bodisco att han inte kunde stå emot den svenska undsättningsexpeditionen. Efter krigsråd med sina officerare kapitulerade han för övermakten. Succén var ett faktum. Hjältekonungen Gustav IV Adolf hade återerövrat Sveriges största ö utan att ett skott hade avlossats.

Helt utan manspillan gick det dock inte. Carl Fredrik Lindgren Carlström tillhörde Södermanlands båtsmanskompani och var båtsman på linjeskeppet "Konung Gustaf IV Adolf", ett av fartygen som var med och befriade ön. Den 15 maj ramlade han ned från masten och slog ihjäl sig, dagen efter begravdes han på vackra Sysneudd.

Soldatgrav.

Fram tills för två år sedan var graven i princip omärkt, men lagom till tvåhundrårsjubileet av kriget röjdes platsen. Graven fick en sten och en skylt. Ta på dig kraftiga skor och tåliga långbyxor och följ staketet som går tvärs över udden. Graven ligger bland enbuskarna på den högsta punkten.

För övrigt bör min farmors farfars morfar, båtsmannen Olof Eriksson Fahrstedt Modig, ha var med och befriat Gotland. Men det är en annan historia.

Läs mer/fakta:
Hans Björkegren: "Bron vid Ajmunds", Wahlström & Widstrand, 1978
Bengt Hammarhjelm: "Gotländsk krigshistoria. Från Gutasagan till 1814", Ödin, 1998
Gunnar Geisle: "Här steg ryssarna i land 1808", Gotlands Allehanda 19 april 2008
Vilda Engström: "Efter 200 år får båtsmannen sin gravsten", Gotlands Allehanda 23 april 2008
"Ryss'n kummar!", Symposium om ryssar och rysskräck på Gotland från Bodisco till Nordstream, Högskolan på Gotland, 2009

RÄTTELSE: Jag benämnde felaktigt Gotland "Östersjöns Gibraltar". Det skall vara "Sveriges Gibraltar", myntat av riksdagens sekreta utskott på 1700-talet. Texten ovan korrigerad.