Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Osevärdheter

Vem räddar Årstalänken?

Asfalten står ännu emot vegetationen, men mittremsan har invaderats av växter man sällan ser på en motorväg. Behöver du till exempel lite färsk pepparrot är det bara att ta en promenad längs resterna av Årstalänken i södra Stockholm. Men skynda, när som helst slukas vägen och stora delar av Årstafältet av nya bostäder.

Den östra delen av Årstalänken invigdes 1959 (se kartan från 1966), då som en ny del av Sockenvägen. 1974 öppnades hela sträckan mellan Essingeleden och Huddingevägen. Här passerade bland annat det mesta av den trafik som skulle till Nacka och godstrafiken till Vikingterminalen i Tegelvikshamnen. Enligt de ursprungliga planerna skulle Årstalänken bli en del i ett större motorvägsnät, men den kom att sluta redan vid Huddingevägen efter mindre är 3 kilometer.

På hösten 2004 förverkligades en del av att annat ringvägsprojekt runt Stockholm – Södra länken. Östra delen av Årstalänken stängdes av, till stor glädje för de boende längs Sandfjärdsgatan i Årsta. (2003 passerade cirka 60.000 fordon/dygn.) Kvar blev cirka 900 meter öde motorväg, stadens bredaste cykelbana. Den finns en stark opinion för att rädda grönytan Årstafältet. Om någon slåss för gamla Årstalänken känner jag inte till.

Fakta:
Hans Harlén: ”Stockholm från A till Ö. Söderort”, Brännkyrka hembygdsförening, 1997.
”Sockenvägen”, Enskede Årsta hembygdsförening, Småskrifter årgång 18, 2008.