Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2010/10/20/ny-och-fin-kyrkoruin-8334/

Osevärdheter

Ny och fin kyrkoruin

Har din närmaste tröttnat på upprepade besök vid medeltida klosterruiner med raserade valv, trasiga trappor och begravda munkar? Överraska honom, eller henne, med en fräsch och nyligen riven kyrka!



På en kulle i det uppländska jordbrukslandskapet
i Balingsta, två mil sydväst om Uppsala, stoltserar resterna av den så kallade Tegelkyrkan. Allt som återstår är altaret och grundmurarna av kraftiga stenblock. Ett och annat träd har slagit rot i det tidigare kyrkorummet.

I mitten av 1800-talet hade Balingstaborna tröttnat på sin mer än fallfärdiga medeltida kyrka. Efter långa diskussioner beslöts om nybygge och 1872 kunde Gud glädja sig åt ett nytt hus.

Del av kopparstick från slutet av 1800-talet. Medeltidskyrkan skymtar i bakgrunden.

Den rätta känslan ville dock inte infinna sig i den moderna byggnaden. Kanske berodde det på att tornet hade placerats i öster och koret i väster, tvärt emot den traditionella kompassriktningen. Kanske berodde det på att begravningsplatsen låg kvar vi den gamla kyrkan.

Redan 1919, efter bara 47 år, kånkade man tillbaka predikstol, ljuskronor, kyrkklockor och kyrksilver till den nyrenoverade medeltidskyrkan. Självaste ärkebiskop Nathan Söderblom förrättade återinvigningen. Tegelkyrkan lämnades öde och revs 1934.

Helt övergiven är dock inte 1800-talskyrkan – den används till friluftsgudstjänster. I en hög utanför den tidigare kyrkogården ligger rivningsmaterial som antagligen kommer från kyrkan. Kanske en välsignad tegelsten till svärfar i julklapp. En dörrstopp som håller Hin håle borta.