Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 06:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2011/03/28/i-gotlandska-och-sovjetiska-lager/

Osevärdheter

I gotländska och sovjetiska läger

Man kan säga mycket om Sovjetunionens fruktansvärda läger i Sibirien. Lögner gagnar dock inte saken. I fredags var det Sverigepremiär för filmen ”The way back”, som är baserad på boken ”Flykten från Stalins läger” av Slavomir Rawicz. Länge ansågs boken vara en verklighetsskildring, men för några år sedan avslöjades bluffen. (Något som av naturliga skäl tonas ned i marknadsföringen av bok och film.) Vi tar oss i stället till den mjukare lägerverksamheten på södra Gotland.

Efter fredsslutet i andra världskriget gjorde de som slagits i den tyska krigsmakten på östfronten allt för att undvika att hamna i sovjetiska fångläger. Med någonstans mellan 25 och 30 miljoner döda medborgare var man ganska förbannad i Kreml.

Några av alla flyende hamnade på Gotland. För att ta hand om dessa upprättades i maj 1945 ett interneringsläger mellan Havdhem och Grötlingbo på den södra delen av ön. Lägret fick namnet Lingen av tyskarna – Lager Lingen.

Lägret var i drift cirka fem månader och inhyste som mest omkring 600 soldater – de flesta tyska, men även några balter och andra nationaliteter. Av fotografier från tiden framgår att lägret var förhållandevis öppet. Man hade många kontakter med civilbefolkningen och utförde även arbete utanför lägret.

De internerade bodde i tält och i dag finns inte många spår kvar av lägret. Idrottsplatsen, nuvarande Hansavallen, som internerna byggde ut, används av IF Hansa Hoburg. Kvar finns även bland annat gudstjänstplats, en liten teaterscen och en minnessten.

I oktober 1945 förflyttades soldaterna till läger på fastlandet. Senare under hösten och vintern utlämnades sammanlagt cirka 2.500 före detta tyska soldater till Sovjetunionen. Sverige bad officiellt de utlämnade balterna om ursäkt 1994.

För den som vill se den andra sidan av samma mynt rekommenderas ett besök på kyrkogården vid Lärbro kyrka på norra Gotland. Där vilar de koncentrationslägerfångar som kom till Gotland efter kriget, men inte överlevde.

Fakta/läs mer P O Enquist: ”Legionärerna”, Norstedts, 1968. Hartmut Pauldrach: ”Tyska soldater på Gotland 1945”, Bokverkstan, 2004. Anne Applebaum: ”Gulag – de sovjetiska lägrens historia”, Norstedts, 2004. Rolf Michaelis: ”Estländare i tysk tjänst 1941-45”, Leander & Ekholm, 2005.