Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 03:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2011/05/04/staket-en-flack-pa-kartan/

Osevärdheter

Stäket en fläck på kartan

Stäket (eller Almarestäket), på gränsen mellan kommunerna Järfälla och Upplands-Bro, har i alla tider varit en strategisk plats. Här passerar farleden från Mälaren in till de anrika städerna Sigtuna och Uppsala. Här passerade landsvägen västerut till Västerås och Bergslagen.

Naturligtvis samlas en hel del osevärdheter och sevärdheter på en sådan betydande plats. Vi börjar med tre stycken i den första kategorin.

Fläckens hamnkvarter i dag.

En stad är en stad, en så kallad stadsfläck befinner sig mer på "jag vill vara en stad-stadiet". På 1600-talet tätnade bebyggelsen vid Stäket, men någon stad blev det aldrig. Stadsfläcken låg vid östra sidan av Stäketsundet, söder om landsvägsbron. Inget finns i dag att se ovan mark.

Gammal banvall, med ny järnvägsbro i fonden.

År 1876 drogs Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg (SWB) förbi Stäket. En svängbro möjliggjorde passagen över sundet. I början av 1900-talet förärades platsen en station, mitt i den gamla fläcken. I drygt hundra år slingrade järnvägen sig fram på enkelspår längs fjärdar och vikar. Med allt fler pendlande resenärer blev detta till slut ganska opraktiskt och 2001 fick linjen en ny och rakare sträckning. Kvar finns en rejäl bit av den gamla banvallen, till största delen på Stäksön. (Missa inte SVT Plays svartvita bidrag till denna del av den svenska järnvägshistorien!)

Rester av minnessten och borg.

På den lilla Stäketsholmen, tvärs över sundet från den tidigare fläcken, står en ståtlig obelisk med svårtydd skrift. Samuel af Ugglas, ägare till gården Almarestäket, lät 1804 bygga en bro och när hjältekonungen Gustav IV Adolf året efter passerade över bron reste godsherren minnesstenen. Fyra år senare var kungen störtad och inskriften på obelisken politiskt omöjlig. Nya bokstäver i brons hamrades upp, men de stals undan för undan.

Till sist en sevärdhet. På Stäketsholmen finns en stor trädbevuxen jordhög. Murrester, som på några ställen är synliga, vittnar om att det inte enbart är just jord i högen. Här låg Almarestäkets borg, men anor antagligen tillbaka ända till 1100-talet. Borgen kom att bli en avgörande bricka i inbördeskriget mellan de som ville bevara Kalmarunionen och de som ville skrota den. Raserandet av borgen 1518 ledde indirekt till Stockholms blodbad, hjältekonungen Gustav Vasas seger och unionens sammanbrott. Annars hade vi bott i ett stort land med norsk olja, finsk sisu och danskt öl.

Fakta/läs mer: Bengt Järbe: "Sällsamheter i Stockholmstrakten. Norr och väst om sta'n", Rabén & Sjögren, 1981. Christian Lovén: "Borgar och befästningar i det medeltida Sverige", Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, 1996. Bengt Borkeby: "Stäkets stad", Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut, 2005. "Järnvägsdata med trafikplatser", Svenska Järnvägsklubben, 2009.