Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 04:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2011/10/10/kyrkan-ar-redan-sprangd/

Osevärdheter

Kyrkan är redan sprängd

Spräng övertaliga kyrkor, skrev tidigare domprosten HB Hammar för drygt en vecka sedan på Brännpunkt i Svenska Dagbladet. Det var precis vad man gjorde i västgötska Kinnarumma för 70 år sedan.

Tornet på tegelkyrkan sprängs 1942. Foto ur "Kinnarummaboken".

Kyrkohistorien i Kinnarumma är en nära parallell till vad som hände i Balingsta i Uppland (bloggen 20/10 2010). Socknen hade en rödmålad träkyrka från slutet av 1600-talet. Församlingen var dock inte riktigt nöjd med detta och krävde ett större gudshus. År 1907 kunde man äntligen inviga en tempelliknande skapelse i tegel, hundratalet meter från gamla kyrkoplatsen. Träkyrkan fraktades iväg till Ramnaparken i Borås, där den än i dag går att beskåda.

Golvmosaik i den rivna kyrkan. Nyaste kyrkan och det gamla altaret.

Kanske var Gud missnöjd med den nya kyrkan. Det visade sig nämligen att bygget var i högsta grad undermåligt – kyrkan vittrade sönder. Dessutom var den alldeles för stor. Kinnarumma församling byggde helt sonika en ny och mindre kyrka, i solid gråsten, på den äldsta kyrkoplatsen och 1940 lämnades den bara drygt 30 år gamla kyrkan att förfalla.

Grunden av den rivna kyrkan.

Den 11 september 1942 sprängdes tornet på tegelkyrkan. Året efter revs resten. I dag vittnar grundmurarna om kyrkans storlek. Altaret står kvar. I övrigt är en golvmosaik i en av ingångarna den mest ”uppseendeväckande” detaljen.

Fotnot: Tack till alla som engagerade sig i att få fram en bild av tegelkyrkan.

Fakta/läs mer Kinnarumma byalags hemsida