Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 05:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2012/08/25/inget-stopp-for-yngve-frey-pa-arboga/

Osevärdheter

Inget stopp för Yngve Frey på Arboga kök

Sjön suger, även ett innanhav som Mälaren. Därför var det naturligt att det redan under slutet av 1600-talet dök upp krogar längs stränderna. Arboga kök i Sätra i södra Stockholm var ett av alla näringsställen med egen brygga.

Rörelsen startades omkring 1830, betydligt senare än många andra sjökrogar i huvudstadens närhet. Namnet Arboga kök lär anspela på att passagerarfartygen som trafikerade sträckan Stockholm–Arboga skulle ha gjort stopp på platsen för att passagerarna skulle utspisas. Men varför stanna så nära Stockholm? Och hur lång tid skulle det inte ta att servera hundratals personer? Jag tror att sjökrogarna på 1800-talet i första hand nyttjades av mindre fartyg och till viss del av nöjesseglare.

I diverse böcker och på nätet står det att ångaren ”Yngve Frey” i Carl Johan Love Almqvists roman ”Det går an” stannade vid Arboga kök. Det gjorde den inte! Passagerarna åt ombord. Läs mer på bloggen om ”Det går an” här!

Sista måltiden serverad för länge sedan.

Restaurangen var i drift till slutet av 1870-talet. Sedan användes huset som sommarnöje, för att till sist stå öde. 1964 brann det ned. Krogen låg strax söder om Sätra varv. En liten kulle med rester av krossat tegel visar var huvudbyggnaden stod.

FOTNOT: Strax intill varvet står krogen Rostock från 1600-talet kvar.

Fakta/läs mer: Sigurd Erixon: ”Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten”, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, 1941. Informationstavla på platsen. Arkeologikonsult: ”Förbifart Stockholm. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2”, 2009.