Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 04:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2013/07/06/osterlanggatan-mellan-hamnen-och-horhusen/

Osevärdheter

Österlånggatan mellan hamnen och horhusen

Österlånggatan i Gamla stan är en dröm i Sommarstockholm. Gamla hus, trånga gränder, gallerier, butiker, och restauranger – men inte alls samma trängsel som på tvillinggatan Västerlånggatan.

På 1700-talet var läget ett annat och Österlånggatan betecknades som kroggatan nummer 1 i Stockholm. Läget var perfekt. Nere vid Skeppsbron låg hamnen med törstiga sjömän. En gata upp huserade de prostituerade i horhusen på Baggensgatan.

Under slutet av 1700-talet fanns det cirka 700 krogar i Stockholm, men precis som i dag så bytte de namn och flyttade. En sammanställning blir därför både osäker och ofullständig. Följande gatunummer och krogar på Österlånggatan tror jag mig dock ha lokaliserat i litteraturen:

1 – Europa 19 – Riga 21 – Holländska dyhn 27 – Draken 28 – Tre kungar 29 – Druvan 34-36 – Krypin 37 – Sveriges vapen 39 – Pelikan 45 – Stjärnan 51 – Den gyldene freden 53 – Tre kronor

På den norra delen av gatan, norr om Brunnsgränd, lär dessutom Amsterdams börs, Constantinopel, Haga och Förgyllda nyckeln ha legat.

Österlånggatan norrut vid Benickebrinken. Målning av A O Mankell 1865. Fredens skylt till höger.

I dag är det bara Den gyldene freden som finns kvar, men där Holländska dyhn låg finns festlokalen Stralsund. Utan att ha varit med på 1700-talet antar jag att det går mer städat till nu.

Carl Michael Bellman då?, frågar sig vän av oordning. Man kan väl misstänka att han besökte en del av källarna längs gatan. Han var vän med krögaren på Freden, Johan Hollinder, och fadder till dennes barn. Trappan till Krypin är scenen i epistel 23 och servitrisen(?) Caisa på Draken nämns i epistel 57.

Sjung upp dig, ta en promenad och unna dig en kanna vin. Passa dessutom på att leta efter Gamla stans försvunna gränder.

Detta var sista osevärdheten denna termin. Dags att ge sig ut på vägarna och jaga nya objekt.

Fakta/läs mer Claës Lundin: ”Källare och kaffehus i Stockholm under senare hälften av 1700-talet” i Sankt Eriks årsbok 1903. Carl Forsstrand: ”Några anteckningar om Linnés Stockholmstid” i Svensk botanisk tidskrift 1912. Ragnar Josephson: ”Borgarhus i gamla Stockholm”, Samfundet S:t Erik, 1916. Gunnar Hellström: ”Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Sankt Eriks årsbok 1957. Ulf Bagge: ”Skalderna i Gamla stan”, Bilda förlag, 2001. Bengt Jonshult och Bellmansällskapet.