Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 05:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2013/09/30/hur-lang-var-en-aln-egentligen/

Osevärdheter

Hur lång var en aln egentligen?

Fram till 1889 var det ordning på de svenska längdmåtten. En fot var en fot, en aln var en aln, och så vidare. (En mil var 10.689 meter.) Glasklart! Men hur lång var då egentligen en aln?

Ordet aln betyder underarm – de flesta äldre måtten utgick från någon kroppsdel. Problemet var bara att en underarm bedömdes vara olika lång i olika delar av landet. Likare sattes upp på kyrkportar och i rådhus runt om i riket, så att det inte skulle någon tvekan om vad som gällde på platsen. Man ville ju inte bli lurad på någon tum rep!

Hjältekonungen Karl IX fann dock detta lite opraktiskt och 1604 beslutade han att en aln i Sverige skulle vara 59,38 centimeter. Som utgångspunkt hade han den så kallade Rydaholmsalnen som hängde på Rydaholms kyrka i Småland. Konungen lät tillverka en kopia. Rikslikaren hängde i de olika rådhusen i Stockholm ända fram till 1989, då den hamnade i magasinet hos Stockholms stadsmuseum.

Alnen i Stånga på Gotland.

Några få alnar lär hänga kvar runt om i landet. På Stånga kyrka på Gotland hänger en kopia av Stångaalnen, originalet från 1200-talet förvaras inne i kyrkan. Alnen är 55,5 centimeter och bär texten ”Hitta ier ret gota eln” (Detta är rätt gutaaln).

Hur gick det för Rydaholmsalnen, som blev hela rikets aln? Några skolpojkar från Växjö domskola, som flyttats till Rydaholm för pestens skull, slet ned och kastade bort den 1621. Ligister har det alltid funnits.

FAKTA/LÄS MER Sam Owen Jansson: ”Måttordbok”, Nordiska museet, 1950. Lagerlöf & Stolt: ”Stånga kyrka”, Almqvist & Wiksell, 1968.