Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 06:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2014/01/17/grav-fram-borgen-i-uppsala/

Osevärdheter

Gräv fram borgen i Uppsala!

Precis under gräsmattan i Universitetsparken i centrala Uppsala ruvar den – ärkebiskopens gamla borg. Försvunnen från dagsljuset i snart 130 år.

Under hundratals år i vår historia var ärkebiskopen en i högsta grad politisk person och under medeltiden krävde detta ett starkt hus, som kunde stå emot arga motståndare. En borg var mycket bra att ha.

År 1164 fick Sverige sin första ärkebiskop. Till en början regerade han från nuvarande Gamla Uppsala, men 1273 flyttades ärkestiftet till nuvarande Uppsala (då med namnet Östra Aros).

Den borg vi inte kan se någonting av i dag anlades troligen i slutet av 1300-, eller i början av 1400-talet. Omkring hundra år senare förstärktes den med ringmur och torn. (Det bör tillägas att borgens tidiga historia är delvis dold i dunkel.)

Under den blivande hjältekonungen Gustav Vasas kamp mot de lömska danskarna och dess svenska allierade 1521 hölls borgen av ärkebiskopen Gustav Trolles fogde Bengt Bjugg. Enligt Peder Swarts krönika var Bjugg lite övermodig och höll gästabud för borgens besättning, något som utnyttjades under natten av Gustavs trupp som överrumplade försvararna. De 100 ryttarna och 30 knektarna flydde och Gustav var ytterligare ett steg närmare Sveriges krona.

Gustav Vasa lät befästa borgen ytterligare, men i mitten av 1500-talet anlade han i stället dagens Uppsala slott högt uppe på Kasåsen. Den gamla borgen utnyttjades som stenbrott för den nya och lämnades sedan att förfalla.

Det norra tornet under rivning. Det nyuppförda Universitetshuset i bakgrunden. Foto från Uppsala universitetsbibliotek.

Platsen lämnades dock inte helt öde. Ett kungligt stall och senare Uppsala universitets så kallade exercitiegård byggdes på och av murresterna.

Uppmätning av borgruinen. Notera läget i parken och under Universitetshuset. Planritning från Uppsala universitetsbibliotek.

År 1886 var den tydligaste resten av den gamla borgen det runda norra tornet. Det hade gett namn till Rundelsgränd, som innan anläggandet av Universitetsparken fortsatte ned till Akademigatan. Men 1886 var det definitivt slut för ärkebiskopens gamla borg. De sista resterna revs och lämnade plats för Universitetshuset och Universitetsparken.

Parken i januari 2014.

Det norra tornet låg ungefär där Erik Gustaf Geijer står staty. Spår av det södra tornet kan eventuellt finnas i Ärkebiskopsgårdens källare. Det finns även murrester i Universitetshusets källare, men de kan härröra från exercitiegården.

Den mest konkreta lämningen av borgen ovan jord.

Universitetsparken är vacker och Geijer var säkert en stor man, men jag tycker att man kan frilägga något av de gamla murarna. En medeltida borg är en bra sevärdhet och sådana kan man inte får för många av. Nu finns det inte ens en liten skylt, som berättar om platsens spännande historia.

Läs också om den medeltida borgen i Ystad. Även den är helt borta!

Fakta/läs mer August Hahr: ”Uppsala forna ärkebiskopsborg”, Almqvist & Wiksell, 1929. Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996. Anna Ölund: ”Arkeologisk undersökning Universitetsparken. Lämningar efter ärkebiskopsborgen”, Upplandsmuseets rapporter 2010:16.