Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-10 21:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2015/01/17/jarnvagen-utplanade-slutligen-kopingshus/

Osevärdheter

Järnvägen utplånade slutligen Köpingshus

Först Engelbrekt och sedan rallarna. Den medeltida borgen i Köping är utraderad från jordens yta.

Staden Köping, som i början gick under det vilda västern-liknande namnet Laglösaköping, dyker upp i urkunderna i mitten av 1200-talet.  Borgen i stadens utkant anlades antagligen omkring hundra år senare. Den skyddades av ån och kanske också av en ringmur.

Ringmur, eller inte. När rebellen Engelbrekt Engelbrektssons här närmade sig fästet sommaren 1434 flydde hjältekonungen Erik av Pommerns fogde Giovanni Franco. Borgen intogs, brändes och lämnades åt sitt öde i 150 år.

I slutet av 1500- och början av 1600-talet initierade Johan III respektive Karl IX uppförande av ett slott på platsen för den gamla borgen, men det är oklart om några större arbeten genomfördes.

Platsen för borgen i september 2014.

Lämningar av borgen fanns kvar till 1874 då allt schaktades bort när bangården vid stationen skulle anläggas.  (Borgkullen uppmättes året innan.) Efter att du avnjutit historiens vingslag på perrongen vid stationen i Köping rekommenderar jag ett besök vid den likaledes utplånade hälsobrunnen i staden.

Fakta/läs mer Karl Joel Österberg: ”Köpingshus. Vad man vet och tror om dess tillkomst och öden”, Köpings museum, 1932. Catharina Folin: ”Medeltidsstaden 11. Köping”, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, 1979. Christian Lovén: ”Borgar och befästningar i det medeltida Sverige”, Kungl Vitterhets historie och antikvitetsakademien, 1996.