Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2015/06/06/dod-och-pina-i-vallentuna/

Osevärdheter

Död och pina i Vallentuna

I industriområdet Rosendal i Vallentuna återfinns det tragiska namnet Galgbacksvägen. Det är länge sedan den senaste avrättningen i Vallentuna och själva galgbacken är borta sedan drygt 50 år.

Platsen markerades av en kvadratisk stensättning med 13 meters sida. Det gjordes en arkeologisk undersökning av platsen 1949, men man fann inget av intresse, och omkring 1960 försvann allt när ett grustag anlades. I dag ruvar en industribyggnad över de olyckliga själarna.

Vid en utgrävning 1976 av en annan fornlämning i närheten ska två ytligt nedgrävda skelett från medeltiden ha påträffats. Något som skulle bekräfta avrättningsplatsens existens, eftersom döingar annars hamnade i vigd jord på kyrkogården.

Var detta även Vallentuna härads tingsplats under medeltiden? Och var det den lokala pampen Jarlabankes tingsplats på 1000-talet, som nämns på en runsten vid närbelägna Vallentuna kyrka? Mycket tyder på det, men helt säkra blir vi nog aldrig.

Fakta/läs mer Mörk & Rahmqvist: ”Vallentuna härads tingsplats under medeltiden”, Informationsblad från Vallentuna hembygdsförening, 1978. Jan Thylén: ”Stötestenar kring en galgbacke”, Debattartikel i ”Fornvännen” 1989.