Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 23:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2015/06/16/engelska-kanalen-nadde-aldrig-fram/

Osevärdheter

Engelska kanalen nådde aldrig fram

Ett av de största problemen genom historien med svensk järnframställning har varit transporterna. Hur får malmen till masugnen och sedan ut på marknaden?

När järnmalm upptäcktes i Gällivareområdet för snart 400 år sedan var det betydligt ”längre” till kusten än i dag. I slutet av 1700-talet väcktes idén att utnyttja Luleälven, med kanaler förbi forsarna, för transporten av malmen. Arbetet fördröjdes av krig och ekonomiska problem, men 1864 togs det första spadtaget. Bolaget, The Gellivare Co Ltd, var svensk-engelskt och kanalen fick namnet Engelska kanalen.

Det gick bra så länge det statliga bidraget räckte. Det gick inte alls när bolaget skulle stå för lönerna. Stämningen blev så pass spänd att det utbröt kravaller mellan de tillresta arbetarna och bofasta på Edefors marknad 1865. Militär inkallades och de värsta bråkmakarna dömdes till straffarbete. 1867 gick bolaget i konkurs och kanalarbetet upphörde helt.

En hel del han dock grävas. Tydligast spår finns i Trångfors utanför Boden, men även vid Edefors längre norrut. Problemet med malmtransporterna från Gällivare löstes först när Malmbanan öppnades 1888.

Detta år vårterminens sista osevärdhet. Trevlig sommar – med många besök på spännande platser!

Fakta/läs mer Bergsbruk, Sveriges Nationalatlas, 2011. Boden.se: Engelska kanalen, Edeforsarna

Rest av kanalen vid Edefors i slutet av maj 2015.