Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 21:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/osevardheter/2016/05/06/kritik-mot-stort-nybygge-pa-blasieholmen-pa-1800-talet/

Osevärdheter

Kritik mot stort nybygge på Blasieholmen på 1800-talet

Rätta artikel

När Nationalmuseum uppfördes på Blasieholmen Stockholm i mitten av 1800-talet kritiserades byggnaden för att vara för stor och skymma utsikten mot Nybroviken och Strandvägen. Inget nytt under solen. Det är ofta jämmer och elände när stadsbilder ska förnyas.

Innan Blasieholmen hette Blasieholmen hette den Skeppsholmen. Det var här som konungen samlade sina örlogsskepp. Men dagens Blasieholmen var inte en enda holme. Platsen där Nationalmuseum ligger i dag var en egen liten holme. På denna ö uppfördes 1629 ett kapell för flottans räkning. Holmen bytte snabbt namn från Myntholmen till Kyrkholmen. Kyrkan kallades Holmkyrkan.

Kyrkan enligt en byggnadsritning från 1732.

På 1700-talet fick Holmkyrkan sällskap när det uppfördes några salubodar och ett slakthus på ön. Vid en större eldsvåda 1822 förstördes dock kyrkan, slakthuset klarade sig. Den andliga verksamheten flyttades så småningom över till en nybyggd kyrka på nuvarande Skeppsholmen. Den köttsliga verksamheten upphörde, eftersom de styrande insåg det olämpliga med ett slakthus i centrala Stockholm.

Tillaeus karta från 1733.

Kanalen mellan Kyrkholmen och Blasieholmen fylldes ut och 1866 invigdes Nationalmuseum. Historikern Fredrik Ulrik Wrangel (se nedan) var inte helt nöjd med placeringen av Nationalmuseum utan menade att ”den tunga byggnaden nu måste anses såsom skymmande utsikten öfver Nybroviken och Strandvägen”. En kritik som enligt Wrangel även framfördes i pressen när museet byggdes 50 år tidigare

Fakta/läs mer

Fredrik Ulrik Wrangel: ”Blasieholmen och dess inbyggare”, Norstedt, 1914. Mårten Claesson: ”Nobel är värd en framträdande märkesbyggnad”, Dagens Nyheter den 23 mars 2016.