Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-22 10:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/pa-stan/2008/03/28/93-runaways-rockar-japan-17/

På Stan-bloggen

# 93: Runaways rockar Japan

Det fanns rockband med endast kvinnliga medlemmar redan på sextiotalet (skaffa Ace Records utmärkta samling "Girls with guitars"). Men det första brudbandet som nådde en global publik var The Runaways från Los Angeles. De har ofta avfärdats som en cynisk produkt, hopkokad av managern Kim Fowley: ett gäng knappt byxmyndiga flickor som, klädda i tajta läderbrallor och spetsunderkläder, prydde sjuttiotalets pojkrumsväggar. Men The Runaways existerade redan innan de träffade Fowley. Och att de klarade sig utan honom bevisade sångerskan Cherrie Curie och gitarristerna Joan Jett och Lita Ford med sina solokarriärer.

1977 var The Runaways som störst. De turnerade i Japan där deras punkiga riff och förbjudna sex appeal gjorde dem så populära att det gavs ut mangaserier om bandet. Det första klippet visar en kort intervju med Cherrie Curie, inledd med ett långt programledarsnack på japanska. The Runaways står i bakgrunden och ser lagom "Lost in translation"-förvirrade ut.

Det andra klippet
visar hur Runaways spelar sin största hit "Cherry bomb" i en annan japansk tv-show. Massor av låtar har skrivits om brådmogen sexualitet men få är så hotfulla som denna. "Hello daddy, hello mum, Im your ch-ch-ch-ch-ch-ch-cherry bomb", sjunger Curie som om hennes tonårshormoner var ett massförstörelsevapen.

Mer än tio år efter sin splittring blev Runaways i allmänhet, och Joan Jett i synnerhet, ikoner för den hardcorefeministiska riot grrrl-rörelsen. Sahara Hotnights gjorde sin egen lilla hyllning till bandet när de döpte sitt andra album till "Jennie bomb".