Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-21 01:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sminkbloggen/2009/03/05/onodiga-saker-del-tva-1996/

SMINKBLOGGEN

Onödiga saker del två

En pincett är absolut en nödvändig sak.


Jag kan säkert tänka mig att pincetter i nödlägen räddat livet på människor, för att inte tala om all den barnagråt som besparats genom ett ryck av en liten metallsak i två delar som snabbt tar bort elaka ”stickor” som fastnat i små fingrar. (Jo, jag vet att ni säger ”stickor” här i huvudstaden. Hemma på västkusten där jag kommer ifrån säger man ”flisor”. Så har jag fått sagt det.)

Det är helt
klart värt att lägga lite extra pengar på en bra pincett, en som klarar inåtväxande, irriterande hårstrån och lätt drar bort ögonbrynsstrån för den som vill det. Jag har själv länge använt Face Stockholms pincett, 249 kronor, för att den klarar tunna, ljusa strån som jag vill ha bort eftersom jag gillar mörka ögonskuggor på hela ögonlocket och det kan bli märkliga, oönskade effekter av stråna annars.


Här kan du förresten se makeupartisten Jean-Pierre Bardas bästa tips för att forma snygga bryn.

 

En annan vass de luxe-variant direkt från Schweiz är Rubis pincett för 320 kronor, som har samma egenskaper, men ett något trögare grepp som kan göra den mer lättarbetad i vissa situationer.

 


Däremot måste man nog anse att Vitrys nya pincetter, Doll Pincett från Paname, 98 kronor, absolut hör till avdelningen onödiga prylar. Vem behöver en pincett som ser ut som en liten klippdocka?

Men så tänker
jag på min fyraåring och den kommande sommaren, han blir liksom inte mindre vild och envis med tiden och eftersom han kan göra vad som helst för ett snövit-plåster kommer han helt att acceptera sin mammas ingrepp i fingrar och tår när redskapet ser ut så här.

Att Vitrys
pincetter håller hög klass och att jag grät när min förra, helt vanligt blå, försvann ner bakom badkaret gör faktiskt inte saken sämre.


Det roligaste är kanske ändå baksidan - det får mig att tänka på när jag och min bästa kompis byggde sandslott i sandlådan och ritade kungar och prinsessor på gamla glasspinnar. Då var det minsann ingen som slarvade med baksidan! Inte här heller - kolla själv:

 

 

Och fyraåringens mamma kanske får erkänna att hon tycker att de är lite roliga också?