Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 00:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/spelblogg/2013/08/07/dweller-on-the-threshhold/

Spelbloggen

Dweller on the threshhold

In i döden trött försöker jag såhär mitt i sommarnatten ändå hinna ikapp på spelfronten.

En fåfäng uppgift, jag vet. Med viss nostalgi minns jag hur jag minst en gång i veckan rantade ner till den lokala Apple-butiken (jag hade en mac) för att kolla om det hade kommit in något nytt spel.

Det hade det i princip aldrig.

Och såvitt jag minns kostade de spel som fanns femtiotusen spänn styck, men ekonomin är relativ, minnet uselt och studiemedlen ett skämt, så jag har säkert fel. Men det kändes så. (Arkivera dessa upplysningar under rubriken varför jag lärde mig hacka.)

I alla fall så kastade jag nyss in mig i en session med Dark Souls: Prepare to Die Edition - den där konverteringen till PC som alla masochistiska PC-spelare arrangerade talkörer och våldsamma demonstrationer för att få igenom när det visade sig att spelet var nästan orättvist svårt.

Det är nästan orättvist svårt. Nästan. Ni har säkert redan varit där: första striden överhuvudtaget. Den där man själv har en tandpetare och motståndaren är en koloss med spikklubba som man bara måste fälla för att kunna öppna dörren och komma igång med spelet.

Det hjälpte föga att konverteringen är så nonchalant att man får tips om vilka Xbox-knappar  man skall trycka på för att släppa sin sista suck.

Fast jag har en krönika på gång till pappret som handlar om driften att förlora, utifrån spelforskaren Jesper Juuls nya bok The Art of Failure. An Essay on the Pain of Playing Video Games. Ni borde nog också hålla koll på den serie i vilken denna bok är den första. Serien heter "Playful Thinking Series" och ges ut på MIT Press.

Nu har jag att välja mellan att lägga mig och åter konfrontera fanskapet med spikklubban.

Ni vet så väl vad jag kommer att välja.