Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 06:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/spraket/2008/10/29/mer-om-mjol-1961/

Språket

Mer om mjöl

Fråga: Du skrev i din språkspalt 25/10 att formen ”mjöl” hade uppstått genom så kallad urnordisk brytning. Men varför heter det då ”mel” på norska och danska? De är ju nordiska språk!

Svar: Den så kallade urnordiska brytningen, som inträffade långt innan de nordiska språken började dela sig på danska, norska och svenska, innebar att stamvokaler bröts till en j-aktig sorts diftong, och det är denna brytning som gör att det heter hjärta, hjerte i de nordiska språken men Herz på tyska och heart på engelska, liksom jord i Norden men Erde på tyska och earth på engelska.

I äldre danska var formen mjøl den allmänna formen, och den finns fortfarande som variant i det norska bokmålet och som huvudform i nynorskan som grundar sig på gamla norska dialekter.

Dagens obrutna form mel i danskan får tillskrivas inflytande från tyskans Mehl. Det norska bokmålet (den dominerande formen av norska i dag) bygger på den skrivna danskan, vilket förklarar mel även på norska mjölpåsar.

Men svenskan, som ändå har utsatts för så mycket tyskt inflytande under medeltiden, har behållit det urnordiska mjölet.

 
Catharina Grünbaum