Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 06:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/spraket/2009/01/21/ga-pa-prevetet-1907/

Språket

Gå på prevetet

Fråga: "Prevet" för "dass" är ett ord som vi i Västerbotten brukar använda när vi talar bondska, målet här uppe. Nu hör jag i radio att det skulle vara ett ord som hör hemma i Sydsverige. Vad är riktigt? Och vad är "prevet" för ord?

Svar: Prevet är spritt över hela landet, och det är inte så underligt. Det finns belagt redan från medeltiden och har lånats in från franskan över tyskan - som så många andra ord i äldre tid.

Huvudformen är privet, och det hänger ihop med privat. Det lilla rummet eller den lilla byggnaden är ju det mest privata utrymmet i ett hus eller på en gård.

Till det lilla huset, också kallat hemlighus, drog man sig undan, varför det också benämns avträde.

Den mer folkliga benämningen dass är från början en eufemism, en försiktig användning av tyskans das Haus, som ju syftade på det bestämda huset. En diminutiv tysk form är Häuschen, 'lillhuset', som i Sydsverige och Danmark blivit hysken. Än i dag kan man från Strøget i Köpenhamn vika ner på Hyskenstræde vid vars slut stadens offentliga toaletter i äldre tid stod uppförda på pålar i vattnet.

I dag möter man gå på prevete' mest skämtsamt eller dialektalt.
Frågaren ska vara glad att det är levande i bondskan! Alldeles för många trevliga ord faller ur bruk och människors minne.

Catharina Grünbaum