Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-22 01:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/spraket/2009/04/05/rikstermbanken-en-riskfri-bank-2494/

Språket

Rikstermbanken - en riskfri bank

”Det är glädjande att i dessa finanskrisens dagar få öppna en ny bank”, sade infrastrukturminister Åsa Torstensson och klippte bandet framför Rikstermbankens logotyp på projektionsskärmen. ”En bank för insättning och uttag av facktermer.”


Det rör sig alltså om en databank. I dag vid starten innehåller den 53 000 uppslagsord, men den kommer att byggas på och utvecklas. Denna bank är en gåva till mänskligheten och särskilt till fackfolk och översättare. Vem som helst kan gå in på www.rikstermbanken.se och söka på fackord och få deras definitioner och i många fall dessutom motsvarigheter på andra språk.


Visste ni att friggebod inte bara är en skämtsam benämning utan faktiskt också en term? Så här lyder definitionen: ”Mindre byggnad (på högst 10 kvadratmeter) som hör till ett småhus och som får byggas utan bygglov.” Vill man veta vad friggebod heter på engelska får man besked – men med en beskrivning: ” Shed not requiring a building permit.” Bara den svenska friggeboden har termstatus.


Det är TNC, Terminologicentrum, det nationella språkvårdsorganet för terminologi, som genomfört det enorma arbetet med att bygga upp banken och som ansvarar för den. Utöver alla TNC:s egna listor innehåller den nomenklatur från ett femtiotal myndigheter och branschorganisationer. Här finns bland mycket annat geologi, ekonomi, sjukvård, byggteknik, matlagning, och bakom termerna står fackfolk.

Vad skiljer då en term från ett vanligt ord?
En term är en etikett för ett definierat begrepp inom ett fackområde. Ordet genomskinlig, till exempel, kan vara både ett allmänord med den lite oprecisa innebörden ’som man kan se igenom’ och en term med definitionen ’som släpper igenom ljus’, på engelska translucide. Genomskinlig som term är alltså inte detsamma som genomsynlig ’som släpper igenom ljus och bild’, transparent på engelska.
En glastillverkare skiljer mellan de två. Den som lättsinnigt beställer en genomskinlig glasruta till sin friggebod utan att göra klart för leverantören hur mycket som ska kunna ses genom rutan kan bli överraskad.
Vill man så småningom reparera, renovera eller restaurera friggeboden blir man genom Rikstermbanken upplyst om att det rör sig om tre besläktade men inte identiska åtgärder.

En vanlig orsak till att missförstånd uppstår är att en och samma term kan ha olika innebörd. Det gäller alltså att ha klart för sig vilket inom vilket fackområde man rör sig när man möter ett ord som kanal – Sjöfartverkets, byggnadsindustrins eller radioteknikens.


Det motsatta förhållandet, nämligen när ett och samma begrepp uttrycks med olika termer, kan också skapa förvirring. Arbetet med Rikstermbanken är inriktat på att skapa överensstämmelse inom olika områden.
Lika viktigt som att vi har ett mjukt allmänspråk med lite suddiga gränser för ordens betydelse – hur definierar man exakt ljuv, rugguggla eller softa? – lika viktigt är det att vi har fackord vilkas betydelse vi är överens om. Det är en säkerhetsfråga. Rikstermbanken ska bidra till säkerheten.