Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-26 05:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2011/01/19/vastertorp-21-30/

Sthlm i mitt hjärta

Västertorp, 21.30

Det finns ingen bättre terapi för en stressad storstadsmänniska.

Omklädningsrummet i Västertorpshallen. Dags för handbollsmatch med gubbarna i Sannadal. Det är veckans höjdpunkt. Det finns ingen bättre terapi för en stressad storstadsmänniska. Må vara att nivån inte är den högsta, eller som en gammal lagkamrat uttryckte det: ”Äntligen har jag nått dit jag vill i handbollskarriären. Inga träningar. Bara matcher.”

Ombytt och klar gör jag som de andra, lägger ner ytterkläder och skor i min väska och tar med den in i idrottshallen, omklädningsrummet lämnas helt tomt. När jag ställer ner den bakom spelarbänken slår mig en tanke. ”Vart tog värdeväskan vägen?”

När jag började spela handboll samlades alltid lagets värdesaker i en enda väska, ofta tränarens. Kläder och skor fick vara kvar omklädningsrummet. Någonting har hänt. Men vad? Att svepande påstå att ”det var bättre förr” på grund av att värdeväskan inte tillämpas längre vore fel, speciellt när vi har fått så mycket annat i stället. Portkoder, billarm och självförsvarssprej för att bara nämna några.

paul.hansen@dn.se