Hantverkargatan kl 17.12

Jag brukar ha vägarna förbi Rotebro och senast var träden vid golfbanan så höstvackra att det var löjligt. Och inne i stan är växtligheten på Stadshusets västra sida just nu rödare än Karl Marx, det är andlöst häpnadsväckande och väger nästan upp det annalkande mörkrets smärta. Men jag vill ha mina egna löv att räfsa och få ont i axlarna av.

Här är andra saker jag saknar i mitt Stockholm.

1. Inte känna att man måste lämna hemmet bara för att det är fint väder.

2. Den där superurbana parken, vardagsrummet för joggaren och jonglören, vindrickaren och varmkorvsgubben, turisterna och Tranebergstanterna, konstälskaren och den konstiga älskaren. Humlegården? För liten. Djurgården? För avskärmad. Tanto? Du skämtar.

3. Hänga tvätt utomhus.

4. Se barn cykla omkring.

5. Nya spännande jättehöga hus, inte bara i Kista.

6. Att åtminstone någon gång få höra ljudet av den fullständiga tystnaden.

7. Havet. Jag har aldrig riktigt fattat poängen med den tråkiga barrskog som kallas skärgården och som älskas av så många. Stockholm borde ligga vid den där kusten på andra sidan landet, där havet finns.

8. Stjärnhimlen.

Men Stockholm, du vet – ingen är perfekt. Jag förlåter dig dina brister.

claes.sjodin@dn.se