Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-13 11:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2012/11/12/kb-kl-22-44/

STHLM i mitt hjärta

KB kl. 22.44

Patrik, en av mina bästa vänner under tonåren, är på tillfälligt besök. Vi kämpar med snålblåsten på Smålandsgatan och drar ner den kyliga novemberluften djupt i lungorna med en teknik som bara gamla rökare och göteborgare behärskar.

Inne i den ombonade krogvärmen får vinet och nostalgin flöda fritt. Vi frossar i bisarra detaljer från 70-talets Göteborg. Namn på vänner och kärlekar som vi glömt eller inte lyckats glömma dyker upp och försvinner. Timmarna passerar fort.

Dags för uppbrott. I morgon återvänder Patrik till västkusten. Jag frågar om han ser någon avgörande skillnad mellan Sveriges två största städer.

– Det är bara i Göteborg som en gammal porrklubb kan förvandlas till replokal för avdankade musiker med blytunga Eric Clapton-komplex. Såna som stannade klockan sommaren 1967.

Patrik blir stående med blicken i fjärran och händerna nedkörda i rockfickorna. Jag känner änglar korsa Norrmalmstorg.

Efter en kort tystnad noterar han i saklig ton att t-banan i Stockholm är vida överlägsen spårvagnarna i hemstaden.

– Fast jag begriper inte varför det fortfarande är vänstertrafik där nere. Jag var nära att kliva på fel tåg flera gånger.

sigge.anderberg@dn.se