Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-24 06:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2013/02/06/gotgatan-13-42/

STHLM I MITT HJÄRTA

Götgatan 13.42

Redan efter annandag jul kan semmelfolket komma över fettisdagsbullar på ett och annat konditori i stan. Nu, i februari, frossar folk i kapp. Välkomna.

Nypudrade och med äkta mandelmassa konkurrerar de gräddstinna bullarna med varandra på bröddisken. Utbudet är gediget: klassikern mäter sig med kanel-, vanilj-, karlsbadersemlor och exotiska avarter. Lyxsemlorna tävlar i egen klass.

På mitt konditori rör det sig om snabba affärer, utom när någon råkar ha för bråttom. Kvinnan som med kraft kränger sig fram mot bröddisken är varken purung eller lastgammal. I jakten på semlor råkar hon lägga kappärmen i en av de franska maränger som fått en egen hörna på disken.

– Faaan, rent ut sagt, säger hon, rättar till baskern och beställer en lyxsemla.

– Nästa nummer, 65!

– Två lyxsemlor.

– Påse eller kartong?
– Kartong.

– Det blir 144 kronor. Nummer 67!

Var tog nummer 66 vägen? Någon tycks försöka slinka före i kön. Inte bra. Flytet med semlorna kommer av sig. Samtidigt passar en yngling på att fråga vad mariabullarna innehåller.

– Är det verkligen deg?

– Precis.

– Då vill jag köpa en.

Ett kort mellanspel och semlorna återtar sin första­plats. På en annan gata vajar årets påskris utanför blomster­affären.

susanna.hellberg@dn.se