Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-03-29 11:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2013/12/17/palermogatan-15-55/

STHLM i mitt hjärta

Palermogatan, 15.55

Golvlampan jag fyndat står hos Stadsauktion i Stockholms Frihamn. Inte för att jag behöver fler lampor. Men att sitta vid datorn och bjuda, för att i nästa stund bjuda över, ta revansch, är senaste förströelsen. Nu ska skönheten hämtas, men just den här dagen finns ingen bil till förfogande. Ingen rår för.

”Ettan” tar tid, men färden är trevlig. Ju närmare målet, desto färre passagerare. Julstjärnor och ljusslingor i stadens fönster lyser ytterligare upp tillvaron.

Framme vid målet.

Golvlampan, från tidigt 1920-tal, visar sig vara betydligt tyngre än jag trott. Jag släpar mig fram mot ”ettan”. Medvinden tar tag i den bländande, laxrosa skärmen. Någon silhuett fångar den i luften. Tack du okända. Lampfoten svajar mot en hotfull himmel.

Undsättning uteblir.

Bussen fylls på när vi närmar oss Valhallavägen. Nu är det jag och golvlampan mot dem. Trängseln är outhärdlig. Jag kommer att svimma. Falla i koma. Men ingenting händer. Allting är som vanligt på stadens bussar i julruschen. Allting är för det mesta som vanligt.

Susanna Hellberg