Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 16:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2014/06/11/operan-15-00/

STHLM i mitt hjärta

Operan 15.00

Varje gång jag är på Operan kan jag avundas hovkapellisterna. I motsats till de flesta andra musiker spelar de sina föreställningar dolda i orkesterdiket, där har de sin frihet. Uppe på scenen är det högtidlig föreställning. Samtidigt nere i diket är det lite av en vanlig dag på jobbet.

Häromsistens såg jag Mozarts ”Don Juan” och satt längst fram i parketten och kunde därmed kika ner i diket. Kvällens Don Juan, sångaren Ola Elisasson, kompade sig själv på mandolinen i serenaden. Bravo. Nere i diket grimaserade en skämtsam blåsare en mimad oro över risken att sångaren skulle spela fel. Det var lite som bus längst bak i klassrummet. Själv blev jag något orolig av åsynen och satt en stund på spänn. Allt gick dock bra.

Blåsaren fortsatte att skoja, uppmuntrad av roade kvinnliga kollegor. Han på dirigentpulten tycktes inte märka någonting. Men när en rejäl nysning hördes från publiken reagerade han. På en bråkdel av en sekund, mitt under musiken, vände han sig mot åskådarna och ropade: Silence!

Inräknat dessa distraktioner blev det en bra matiné på Operan. Föreställning och vardag, det bästa av två världar under samma tak.

Marcus Boldemann