Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-21 08:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/04/14/ettans-buss-9-45/

STHLM i mitt hjärta

Ettans buss 9.45

Rätta artikel

Sitter det en säljartyp med ett jäkla headset någonstans?

Det finns två ställen i stan där man absolut inte bör svara i telefonen. När man sitter i publiken på Kungliga Dramatiska Teatern och när man sitter på ettans buss på väg till jobbet.

Stockholmarnas tysta överenskommelse att just vara tysta mellan klockan 07.00 och 10.00 klaffar oftast utan gnissel, så när friden störs är det få som visar någon pardon. Jag gör det inte heller. Som en nyväckt Disneyhumla tar det mig några sömniga ögonblick innan jag uppfattar rösten. ”Det är så det fungerar i näringslivet”, en gnällig farbror pratar jättehögt någonstans i bussen. Jag kastar arga blickar runt mig, knycker på nacken som en hungrig gam. ”Jag blir jätteupprörd på den där killen som snackar skit om kvinnor”, en ny arg mansröst surrar som ett bi, men var kommer det ifrån? Vem av mina medpassagerare har inte stängt högtalarfunktionen på mobilen? Sitter det en säljartyp med ett jäkla headset någonstans? Jag fortsätter rotera huvudet, nu i rena Exorcisten-tempot. Vi måste ställa pratkvarnen till svars! Är det bara jag som hör rösterna, finns de bara i mitt huvud? Hjälp!

– Det går inte att trycka på stoppknappen men jag ser er, säger plötsligt busschauffören någonstans ovanför mitt huvud. Och rösterna tystnar. De kom från samma ställe, en liten högtalare i taket och från den säger en kvinnlig radioröst. ”Du hör oss även i morgon, härifrån Luleå då vi sänder direkt från klockan halv tio i Ring P1, tack och hej”.

Ridå.

Hanna Mellin

Hanna Mellin är reporter på DN Stockholm och funderar på att ringa P1 för att klaga på folk som pratar i telefonen på morgonbussen.