Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-23 08:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/04/26/sjohistoriska-12-05/

STHLM i mitt hjärta

Sjöhistoriska 12.05

Rätta artikel

Det är glädjen i spåret som fört oss samman

Redan på tunnelbanan känns det i hela kroppen. Systerskapet. Och efter varje station blir vi bara fler och fler. Alla iklädda färgglada tights, träningsdojor och gympapåsar. Vi tittar på varandra, nickar instämmande och konstaterar det uppenbara. Japp, vi är på väg åt samma håll. Redo att möta de 21 kilometrarna som väntar oss i Women’s Health Halvmarathon.

Ju närmare starten vid Sjöhistoriska museet vi kommer, desto fler neonfärgade funktionsjackor sluter upp och snart står 3. 500 kvinnor, i alla åldrar och skostorlekar, redo i startfållan. Bland dessa godisfärgade träningskläder känner jag det starkaste av systerskap då kvinnorna omkring mig, liksom jag själv, har masat sig upp denna lördagsförmiddag och med ett leende på läpparna trotsar de argsinta molnen som brer ut sig över Ladugårdsgärdet.

Jag tänker att trots alla våra olikheter så finns det ändå så många gemensamma nämnare. För alla vet vi hur det känns att i ur och skur ge sig ut i det där spåret. Att välja löpartightsen framför mjukisbyxorna. Frustrationen när konditionen sviker efter semesteruppehållet eller när skoskavet aldrig läker. Men vi vet också vilken innerlig tillfredsställelse det är när vi väl genomfört ”rundan”. Lyckan över att slå sitt personbästa eller glädjen i en peppande löparkompis.

Tanken på att det är den gemensamma kärleken till löpningen som gjort att vi, dessa tusentals kvinnor, står här, gör mig alldeles varm inombords och när startskottet ljuder ler jag över hur ordvitsigt passande första låtvalet på min spellista är; Beyoncés ”Who Run The World? Girls!”

Ebba Thornéus

Ebba Thornéus är reporterpraktikant på DN och hängiven löpare.