Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-25 08:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/04/27/bromma-blocks-17-32/

STHLM i mitt hjärta

Bromma Blocks 17.32

Rätta artikel

Hård kamp att vara blond när man inte alls är det.

Astman håller andan medan stickande blekmedel penslas över min utväxt. Slinga efter slinga dränks i väteperoxid och paketeras i silverprassligt folie. Kampen för att vara blond när man inte alls är det är hård och ammoniakfylld. Det vet både frisören i gallerian och jag så vi stänger näsorna och pratar om annat.

Det är inte den första giftcocktail jag utsatt min kropp för i skönhetssyfte denna dag. Jag har redan tassat runt i vätskefyllda tossor en timme för att få finare fötter. Glykolsyran ska lossa allt hårt under fotsulorna på tio dagar. Jag har också strukit på en kräm som på tre minuter kemiskt löser upp ovälkommet hår på ben och andra kroppsdelar. Samt borstat tänderna med väteperoxid.

Om ni tycker jag verkar fåfäng finns det ändå rätt mycket jag inte plågat mig med. Jag har exempelvis inte botoxats, injicerat rynkfillers, förlängt hår, färgat ögonfransar, solsprejat ­eller manikyrerat mig, inte ens bantat.

Det är allmänt känt att skönhetsindustrin saknar seriösa skyddsombud. Alla månar det naturligt vackra, fast ingen längre vet riktigt vad det är. Få är lika förtjusta i naturlig fulhet, som vi alla ändå känner igen rätt väl.

Jo, jag blir blond till slut, med lungor och hårbotten som insats. Borde gå med i en Ugly rights movement, men jag är inte så naturligt vacker att jag vågar. Föreslår i stället en rörelse för rätten till skönhet, också helt onaturlig sådan (läs blond, slätbent och lenfotad), utan att behöva riskera livet.

Det vore väl skönt om något?

Jessica Ritzén

Jessica Ritzén är reporter på DN Sthlm och söndagskåsör på Namn och Nytt. Hon älskar gallerior öppna på söndagar och frisörer med drop-in.