Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-18 09:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/05/04/folkungagatan-01-37/

STHLM i mitt hjärta

Folkungagatan 01.37

Som nattskiftarbetare är man ständigt ur fas

Jaha. Och hur mycket har ni druckit i kväll, grabbar? Vakten spänner ögonen i mig och kollegan P.

– Inte en droppe, säger P.

Den vältränade ordningsmannen ser på oss med skeptisk min. Det är lördag. Om bara en dryg timme stänger etablissemanget. Och här kommer två män och påstår att de är nyktra?

– Vi kommer direkt från jobbet, fyller jag i.

Som nattskiftarbetare är man ständigt ur fas med resten av samhället, som är byggt kring att medborgarna ska leva en nio-till-fem-tillvaro. När huvudstadsborna slevar i sig frukostflingorna, knyter slipsen och rättar till kjolen inför förvärvsarbetet ligger jag fortfarande med huvudet tungt mot kudden. Vid tidpunkten då den gråa massan startar fredagsmyset för undertecknad en tacolös tillvaro på redaktionen med adrenalin upp till öronen.

Inne på krogen luktar det kroppar, sprit och billig parfym. Medelåldern är låg. Ett grabbgäng brölar vid baren. Jag och P slår oss ned vid ett ledigt bord med varsin öl.

Men det finns fördelar med vara utanför samhällsgemenskapen. Sena starter på arbetsdagen och lediga vardagar har sina belöningar. Ingen trängsel på Konsum eller huggsexa om sittplatser i tunnelbanan. Ensamt i elljusspåren och tomt på det dygnet-runt-öppna gymmet. Vid sällsynta bilresor till jobbet: Inte ens vid rondellmissfostret Brommaplan är det trängsel.

Lamporna tänds och vi är halvvägs in på vår andra öl. Vi sveper och tar på oss våra vårlätta jackor. Ut väller berusade ungdomar och två något för nyktra journalister.

– Tack för i kväll, säger vi till vakten.

Gustav F Andersson

Gustav F Andersson är redigerare och äter ibland tacos mitt i veckan.