Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-27 07:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/05/12/lilla-vasterbron-10-40/

STHLM i mitt hjärta

Lilla Västerbron 10.40

Rätta artikel

Så många av oss som samlats här. Dragna till storstaden

Jag kisar till höger, mot Riddarfjärden som glittrar i vår­solen och mot lindarna som just slagit ut. Tvingar bort asfalten och metallräcket ur blickfältet.

Ettans blå busskropp skymmer kort sikten. En svag lukt av biodiesel.

Jag stänger näsborrarna, blundar, minns doften av tall när fötterna trampar barrstigen genom dansande solstrålar.

Jag lämnade Norrland när jag var 18 år. Har bott och jobbat i Uppsala, Jakarta, Sydney, Boston, San Francisco, rest runt halva världen, arbetat mer än 20 år i Stockholm.

Ändå har jag svårt att vänja mig vid det fula: betongen, metallen, genomfartslederna. Och vid boskapskänslan när jag på morgnarna tränger mig på tunnelbanan vid Gullmarsplan. Packar de verkligen kalvar så här trångt också?

Jag känner mig inte som en stockholmare. Men i Norrland tycker de att jag är det. Att vara och inte vara. Samtidigt. Så många av oss utifrån som samlats här. Dragna till storstaden. Bort från deprimerande svenska avfolkningsorter eller från krig och fattigdom.

En lastbils växellåda skrapar till på Lilla Västerbron. Vinddraget kyligt mot kinden. Motvilligt öppnar jag ögonen.

Tar den svängda trappan ner till Rålambshovsparken. De nya grässtråna som fjädrar under skorna, jorden skönt ojämn under. Solen i ögonen. Ståtliga gamla stenhus längre fram till vänster. Barnröster från Parkleken. Det vackra finns här också.

Birgitta Forsberg

Birgitta Forsberg är näringslivskrönikör och ekonomi­reporter på DN. Hon gillar Stockholms bitar av natur.