Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 06:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/10/03/gamla-stan-16-34/

STHLM i mitt hjärta

Gamla stan 16.34

Det kändes som om till och med bordsbenen hade lederhosen

Jag kan inte röra mig i en viss del av Gamla stan utan att känna doften av fläsk och smaken av ölskum. De kommer från mina minnen av en tysk restaurang som jag alltid tyckt om, men aldrig som den där höstdagen för ett par år sedan.

Jag och min fru skulle cykla hem men stannade till för att ta en öl. Inget var onormalt. Så, vid ett visst klockslag, började det utan för­varning firas Oktoberfest. Servitrisen kom ut i flätor, leende och Dirndl-kläder (de som ser ut att komma från Snövits garderob).

Musiken blev bleckblås. Det kändes som om till och med bordsbenen hade leder­hosen.

I det läget, duperad av den extra starka Oktoberfestölen, beställde jag min Schweinshaxe, det tyska fläsklägget.

In kom den största portion jag sett. Det var som om de tagit en normalvuxen galt, grovkapat tryne, klövar och knorr och sedan lagt den på min tallrik. Jag gjorde en snabb kalkyl och insåg att om jag skulle äta mig Helmut Kohl-mätt och sedan ta hem resterna i en doggybag skulle de räcka till en hel schäferkennel.

Samtidigt undrade Bayern vad som hänt med deras surkål och svaret var att den låg i Gamla stan, strax intill galten.

”Har någon någonsin ätit upp en sådan här portion?” frågade jag.

”Vi har en stammis”, sa bartendern. ”Han tävlar mot Schweinshaxen. Just nu står det 8–2 till honom. Han har ätit upp åtta gånger och misslyckats två.”

Honom skålar jag för, denna Oktoberfest liksom alla sedan dess.

Erik Helmerson

Erik Helmerson är ledarskribent på DN och gillar Kraftwerk.