Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-22 08:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/sthlmimitthjarta/2016/10/11/spanga-19-57/

STHLM i mitt hjärta

Spånga 19.57

Alfahannen ställer sig i vägen för henne. Det blir alldeles tyst

Jag märker det i samma ögonblick som dörrarna slår igen bakom mig i pendeltågsvagnen. Det finns en rädsla i luften.

När jag sätter mig ser jag det som alla kämpar för att undvika med blicken. Ett halvdussin unga män. De skränar och skojbråkar hårdhänt med varandra.

Mitt i klungan står en yngling som är huvudet högre än de andra. Han har långa starka armar och utstrålar en perfekt kontrollerad självsäkerhet. Han vet att det är han som bestämmer.

Smack! Med en märkvärdigt snabb örfil slår han kepsen av en kille i gänget. Hela gruppen stelnar till. Killen tittar osäkert på alfahannen, som för att ta reda på om han har gjort något fel. Alfahannen ser allvarligt på honom i några långa sekunder. Sedan ler han. Alla börjar skratta, högt och förlöst.

Så kommer en tiggare vaggandes i mittgången. En ung tjej med en smutsig Ikea-kasse över axeln. Hon ser trött ut. Alfahannen ställer sig i vägen för henne. Det blir alldeles tyst.

Runt omkring mig stirrar alla desperat ner på sina mobiler. Jag med. Det känns som om jag placerats i en film av Michael Haneke. Jag får kväljningar av min egen feghet.

I ögonvrån ser jag hur alfahannen möter tiggarens blick. Sedan trycker han en tjuga i hennes hand. Jag börjar hyperventilera av lättnad. Gänget återgår till att stöka. Rösten i högtalarsystemet säger att Sundbyberg är nästa station.

Tiggaren går vidare genom vagnen. Ingen annan ger henne några pengar.

Andreas Nordström

Andreas Nordström är reporter på DN Stockholm och lyssnar just nu på Gary Gulmans album ”It’s about time” i kollektivtrafiken.