Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sundells siffror

Jimmie Åkesson visade tänderna

På sin presskonferens tidigare idag berättade Sverigedemokraterna om sin nya kampanjstrategi. Bilden som valts för att illustrera denna nya, aggressivare strategi kunde inte bli tydligare – en hund som visade tänderna.

Detta lyste verkligen igenom i Jimmie Åkessons tal. Åkesson gick till rasande angrepp mot först Stefan Löfven som i sitt tal i söndags benämnde Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti med nazistiska rötter, vilket Åkesson bestred. Löfven beskylldes för vad Åkesson kallade ”infernalisk dumhet”.

Större delen av talet handlade sedan om flykting- och invandringspolitik. Åkesson försökte argumentera för att SD står för en human flyktingpolitik, medan de andra partierna inte gör det. Framförallt Folkpartiets Erik Ullenhag fick klä skott för Åkessons kritik, och kallades till och med ”Sveriges Bagdad Bob” och ”Desinformationsminister”.

Totalt talade Åkesson i nästan 52 minuter och ägnade ungefär 22 av dem till kritik mot de andra partierna, vilket ger en kritikandel på 43 procent, högst hittills. Och då har jag bara räknat den del som går att hänföra till någon tydlig politisk mottagare, som regeringen eller de rödgröna. En väldigt stor andel av den övriga tiden ägnades åt kritik mot mer diffusa mottagare, som partiets belackare, ”etablissemanget” och Sandvikens kommun, för att nämna några exempel.

Folkpartiet och Erik Ullenhag nämndes 15 gånger, och Stefan Löfven och Socialdemokraterna nämndes 18 gånger. Moderaterna och moderata politiker nämndes 6 gånger, lika många som regeringen. Detta är en tydlig skillnad från förra året, då Åkesson framförallt vände sig emot Miljöpartiet, som beskylldes för att ha en extremistisk flykting- och invandringspolitik. I år nämndes Miljöpartiet bara en gång.

Det här var alltså antitesen till Stefan Löfvens tal i söndags. Löfven ville prata om hopp, men Åkesson fokuserade på missnöjesyttringar. Kritiken kryddades dessutom med nedsättande formuleringar som ”Desinformationsminister”, ”Infernalisk dumhet”, och, om Löfven, ”Kom inte hit och kladda ditt kladdiga kladd.” Är det här tonläget som Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson planerar att använda resten av valrörelsen?