Konsekvenserna av övervakning – några lästips

I nästa vecka arrangerar Utrikesdepartementet tvådagarskonferensen Stockholm Internet Forum för tredje året i rad. Tyvärr har jag ingen möjligt att bevaka konferensen den här gången. Istället har jag ägnat lite tid åt att försöka hitta ett svar på en av frågorna jag lämnade Stockholm med för ett år sedan: “Hur påverkas samhället av omfattande övervakning på nätet?”

Jag har frågat både svenska och utländska forskare. Många har teorier, men några svar har jag inte lyckats hitta. Däremot har jag fått tips på intressant läsning. Bland annat detta:

Neil Richards skrev för ett år sedan essän The Dangers of Surveillance i Harward Law Review. Redan i början av texten slår han fast det som jag själv upptäckte: Att det saknas kunskap om hur övervakningen påverkar samhället. Inte desto mindre är hans följande resonemang intressanta, bland annat kring det han kallar för intellektuell integritet, en idé om att nya idéer och tankar bäst tar form utanför rampljuset. Att individer i lugn och ro ska kunna ta ställning i svåra frågor. Bryr vi oss om yttrandefriheten måste vi också låta personer få utrymme att komma på intressanta och viktiga saker att säga.

Kopplat till det resonemanget är den enkät som PEN America gjorde i oktober intressant. 520 amerikanska författare och debattörer fick svara på frågor om hur övervakningen på nätet påverkat deras arbete. Bland annat svarade 1 av 6 att de undvek att skriva eller prata om ämnen som de trodde intresserade dem som bedriver övervakningen på nätet. Men självcensuren handlar inte bara om vad de väljer att uttrycka, utan också vad de väljer att söka efter på nätet. 16 procent hade låtit bli att göra sådana sökningar, ytterligare 12 procent hade övervägt att låta bli.

I boken Surveillance and Democracy har den grekiska forskaren Lilian Mitrou skrivit kapitlet The impact of communications data retention on fundamental rights and democracy, ett kapitel som inte blivit mindre intressant sedan EU-domstolen nyligen ogitigförklarade datalagringsdirektivet från 2006. Lilian Mitrou menar, som många andra, att lagring av data hotar det offentliga samtalet. Och att självcensuren sannolikt blir störst bland dem som är kritiska mot nuvarande makthavare.

Ett annat problem som både Mitrou och Richards tar upp är det faktum att insamlad data har en imponerande förmåga att läcka. Nyligen kunde vi till exempel läsa om hur dansk skvallerpress kommit över köp som kändisar gjort med sina kontokort.

När det gäller faktiska konsekvenser av övervakning har jag inte hittat något som kopplar till det senaste årets avslöjanden om nätet. Det närmsta jag kommit är ett försök i amerikanska restauranger, där de stölder ur kassan som anställda gjorde minskade med mjukvara som övervakade kassaapparaten, och ett försök med bilder på blommor eller ögon över myntburken för kaffekassan. Ögon fick forskarnas kollegor att betala tre gånger så mycket som när det satt en bild på blommor på skåpsdörren. Forskarna i den studien, som gjordes redan 2006, såg det som ett tydligt tecken på att övervakning leder till att människor förändrar sitt beteende för att inte svärta ner sitt rykte.

Om någon av er läsare sett forskning med tydligare koppling till övervakningen på internet, tipsa gärna i kommentarerna.