Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-24 00:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/valakuten/2010/09/17/rodgron-vill-utvidga-sjukersattningsregler-8083/

Valakuten

Rödgrön vill utvidga sjukersättningsregler

David frågar:

Hur ser de olika blocken på ersättningar tillsjukpensionärer?

Valakuten svarar:

Sjukersättningen motsvarar 64 procent av den enskildes tidigare årsinkomst, vilket som högst kan ge drygt närmare 17.000 kronor i månaden och som lägst 8.480 kronor i månaden. Ingen av blocken avser att varken höja eller sänka denna ersättningsnivå, men däremot kommer inkomsttaket att höjas. Hur mycket är inte känt, dock rör det sig inte om några stora belopp.

Det rödgröna blocket går längst när det gäller ändrade mer fördelaktiga regler för den enskilde sjukersättningsmottagaren.

Dels avser de rödgröna behovsanpassa sjukskrivningar i större utsträckning, med fler flexibla deltidssjukskrivningar. Omfattningen ska kunna anpassas efter den enskildes arbetsförmåga, skriver de rödgröna, med vilket de menar att en person med sjukersättning, i vissa lägen, skulle kunna arbeta bara en dag i veckan, för att sedan trappa upp veckovis, och procentsatsen sedan skulle kunna följa efter.

Vidare menar S, MP och V att den som inte bedöms kunna arbeta heltid, ska kunna erbjudas en långvarig ersättning. ”En person som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan ska kunna få långvarig ersättning på den övriga andelen av arbetstiden. Den långvariga ersättningen på deltid ska inte omprövas men kunna brytas av den enskilde”, skriver de rödgröna.

Alliansregeringen, å sin sida, lovar i sitt valmanifest att satsa en miljard kronor ytterligare om året på ”en rehabiliteringsgaranti för patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg, samt de som lider av depression, ångest eller stress”.

- Vi tycker att det är viktigt att människor som har en permanent nedsatt arbetsförmåga har en ekonomisk trygghet, men vi har för tillfället inga planer på att höja ersättningsnivån eller taket i ersättningen, säger Markus Nordström, pressansvarig hos statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

Sjukersättning ges till det som förut kallades sjukpensionärer och personer med nedsatt arbetsförmåga, samt till de som har något som kallas för tillfällig sjukersättning. Efter att den borgerliga regeringen införda de omdiskuterade strängare sjukersättningsreglerna 2008, håller den sistnämnda gruppen på att fasas ut fram till 2012.

Sammanlagt uppbär i dag 442.000 svenskar sjukersättning. Beroende på strängare regler för ersättning, att flera av de som idag har ersättning snart når pensionsålder samt att färre nya personer med sjukersättning tillförs systemet, räknar försäkringskassan med att antalet svenskar med sjukersättning kommer att minskas med närmare 140.000 personer fram till 2014.

I reda pengar beräknar försäkringskassan allt som allt inräknat – kommunalt bostadstillägg, aktivitetsgaranti, framtida pensionsinbetalning med mera, lägga ut cirka 65 miljarder för de långtidssjuka under 2010. Fyra år senare är prognosen för samma sak nere i 50 miljarder kronor.

– Ja, det är ett resultat av de nya reglerna och att allt fler i denna grupp nått den 65-åriga pensionsåldern, säger Andreas Månsson Vogel, analytiker och prognosmakare på försäkringskassan.

Läs mer om hur Annica Holmquists sjukdom och utförsäkring blivit ett viktigt för de rödgröna i valdebatten, och hur Emelies blogg om sin mamma Annica blev ett hett debattämne på nätet.

Anders Forsström

anders.forsstrom@dn.se