Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 23:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/blogg/varldenbloggen/2009/12/09/hall-huvudet-lagom-kallt-5567/

Världenbloggen

Håll huvudet lagom kallt

Anders Bolling
Rätta artikel

Från Rädda Barnens klimatkampanj.

”Klimatförändringarna har lett till att naturkatastrofer är fyra gånger vanligare i dag än för 30 år sedan.”
Så skriver Rädda Barnen på sin hemsida och på pamfletter som just nu går ut till hushållen.
I samband med Köpenhamnsmötet översköljs vi av uppgifter om klimatet. Det gäller att hålla huvudet kallt.
Hur sannolikt är det att antalet naturkatastrofer skulle ha kunnat öka fyrfaldigt på bara tre decennier på grund av en klimatförändring som hittills bevisligen innehåller en viss uppvärmning, men vars konsekvenser för just extrema väderfenomen fortfarande diskuteras?
Ett FN-stött belgiskt center för katastrofstudier, Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (Cred), publicerar regelbundet rapporter. För fem år sedan kom en sammanställning av hur naturkatastrofer utvecklats mellan 1974 och 2003.
I rapporten finns en kurva (se nedan) som tycks visa det Rädda Barnen skriver. Och mer därtill. Antalet naturkatastrofer tycks nämligen ha varit nästan noll i början av 1900-talet för att senare, med början på 1960-talet, stiga brant.
Här ringer en statistisk varningsklocka. Cred betonar självt grafens bedräglighet: ”Diagrammet kan få en att tro att naturkatastrofer inträffar oftare i dag än i början av förra seklet. Att dra sådana slutsatser utifrån detta diagram vore dock fel.”
Vad det handlar om är dramatiskt förbättrade möjligheter till inrapportering och större uppmärksamhet på katastrofer, även de mindre, vilket Cred förklarar. Man betonar även betydelsen av ökat internationellt samarbete.
Ett annat diagram (staplarna längst ner här) ger en fingervisning om vad som hänt. Där framgår att andelen stora katastrofer som inrapporterats, sådana med över 50 dödsoffer, har fallit drastiskt från 87 procent i början av 1900-talet till 45 procent på 2000-talet.
Alla uppgifter som inrapporterats till Creds databas EM-DAT från tiden före 1960-talet har sammanställts i efterhand. Därför har av naturliga skäl endast större händelser kommit med i början av perioden. Tusentals mindre händelser är höljda i historiens dunkel.
Dessutom är en del dödliga naturfenomen diffusa till sin karaktär. Torka kan skörda många offer men är oerhört svår att precisera. Torka pågår under lång tid, och det är nästan omöjligt att hänföra ett precist antal dödsoffer till en viss torkkatastrof. Ett tydligt exempel är Etiopien. Enligt den statistik som inrapporterats har 500.367 människor dött till följd av torka i Etiopien de senaste 30 åren. Men bedömare antar att mellan 600.000 och en miljon människor fick sätta livet till bara under torkkatastrofen 1984–1985.
Cred-forskarna är kloka nog att infoga en tydlig brasklapp: ”Viktigast av allt är att vi överlåter åt läsaren att dra sina egna slutsatser av siffrorna.”
Rapporter som specifikt studerat översvämningar de senaste decennierna visar liknande ökningar. Förklaringarna är dels en ökad samhällelig sårbarhet för översvämningar, dels en drastiskt förändrad inrapportering. I Europa syns en tydlig ökning det sista decenniet och en exponentiell ökning de senaste tre åren. Förklaringen är, enligt Cred, främst en ökad aktivitet från medier och försäkringsbolag med ”högre känslighet” för mindre katastrofer.
Svenska SMHI håller en saklig ton i sin information om klimatförändringarna: ”De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker i dag skulle kunna vara tecken på klimatförändringar, men de kan också inträffa av helt naturliga skäl. De är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan.” Och vidare:
”Analyser av extremvärden försvåras dessutom av att samhället utvecklas och att man lätt blandar ihop en ökad sårbarhet med en ökad förekomst av extrema händelser. Det har alltid förekommit extrema väderhändelser, men samhällets infrastruktur har aldrig varit så utvecklad och sårbar som i våra dagar.”
Tankelapsusen Rädda Barnen gör (och de är inte ensamma) liknar den som ofta görs i fråga om brottsutvecklingen: våldtäkter och våldsbrott ökar, brukar det heta, när brottsforskarna i själva verket pekar på en ökad benägenhet att anmäla sådana brott.
Vad organisationen borde ha skrivit för att vara helt på det torra är: ”Fyra gånger fler väderrelaterade naturkatastrofer rapporteras i dag än för 30 år sedan.”
Frågan om vad den globala uppvärmningen kan leda till är tillräckligt allvarlig i sig. Man behöver inte motivera behjärtansvärda hjälpambitioner med grundlösa påståenden.
Det gäller, som sagt, att hålla huvudet kallt. Lagom kallt.

Rött=andel stora katastrofer, blått=andel mindre katastrofer.