Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bostad

Nybygge med makalös utsikt

Med sina sexton våningar har huset på höjden vuxit upp som Brommaplans nya utropstecken. Ett hus som åter knyter ihop platsen. Och med boende som hyllar arkitekten.

– Är det du som är arkitekten?

Den vitskäggige mannen med svart rock och hatt väcker nyfikenhet där han kliver omkring i snömodden på berget utanför det nya höghuset vid Brommaplan.

Eva Skjold, som öppnat ett av fönstren på sin inglasade balkong, får ett jakande svar av Per Johanson. Det är han som med sitt kontor Joliark har ritat det sexton våningar höga Brommahöjden, Stockholms senaste bostadshöghus.

– Vad bra, svarar Eva Skjold. Jag är mycket nöjd. Jag bodde tidigare i ett av de låga smalhusen här intill. Det är väldigt spännande att pröva något nytt, säger hon om huset hon nyligen flyttat in i.

– Men jag har en fråga: Hur ska man göra med fönsterputsningen? Om jag har putsat och sedan grannen ovanpå putsar då rinner det ner över våra balkongfönster – hur ska man lösa det? Tänkte ni inte på det?

– Vi tänkte mycket på fönstren, men just den aspekten har vi missat. Men ni kan väl gå ihop alla i föreningen och beställa en gemensam putsning uppifrån och ner av en firma ett par gånger om året, föreslår Per Johanson.

Från balkongen ovanför tittar pudlarna Zycia och Zykolov glatt nyfiket ut. Minst lika glad är matte Gunilla Fagerström:

– De här balkongerna känns som högsta vinsten! Du borde komma tillbaka när allt grönt har vuxit upp och alla är färdiginflyttade. Med värmen kommer det att kännas som Rivieran här uppe.

Per Johanson brukar försöka hålla kontakten med boende i de hus han ritat, men här blir reaktionerna spontanare än vanligt.

– Det här är riktigt roligt. Jädra tur man har att de är så nöjda!, säger Per Johanson, tydligt rörd av allt beröm.

– Att ställa frågan ”Hur vill folk bo?” och sedan försöka rita bostaden så att den passar alla, det går inte. I stället gäller det att ta ut svängarna och sedan hoppas att folk gillar det. Här är lägenheter för dem som tycker om friheten och utsikten.

Det Per Johanson syftar på är inte i första hand lägenheternas utformning. De är ganska ordinära tvåor, treor eller fyror som varierar i storlek mellan våningarna.

Det som gör Brommahöjden speciellt är i stället husets utformning och placering.

När Joliark tävlade om uppdraget tog konkurrenterna fasta på den låga, långsmala bebyggelsen runtomkring och ritade ett lägre hus längs med den långsmala tomten.

Per Johanson valde i stället att relatera till Brommaplan och bygga på höjden.

Han ritade ett hus som precis utnyttjar den höjd som är tillåten för att inte störa inflygningarna till Bromma flygplats.

För att huset inte skulle kännas klumpigt fick basytan inte bli för stor i förhållande till höjden. Varje våningsplan fick då ”bara” tre lägenheter.

Att förhålla sig till Brommaplan, och hjälpa till med att återupprätta platsens betydelse var det viktigaste i uppdraget.

Med de stora gatorna som alla strålar samman i Brommaplan är platsen, som Per Johanson uttrycker det, en förorternas Place de l’Étoile (Paris kända plats med Triumfbågen i centrum).

Alla husen har orienterat sig mot navets centrum eller mot vägarna som leder in mot centrum.

Men i takt med att affärsbebyggelsen precis intill har vuxit har husen tappat kontakten med rondellen.

Tanken är att det nya huset genom sin höjd och riktning ska knyta ihop husen runt omkring med rondellen i Brommaplan. Att det nya höghuset ska göra platsen tydligare.

Husets öppna gavlar, som ser ut som stora hål i huset, riktar sig mot Brommaplan.

Per Johanson utnyttjade de öppna sidorna med att glasa in balkongerna. De enstaka ljust pastellfärgade glasskivorna ger liv i fasaden i takt med hur solljuset får färgerna att skifta.

När solen ligger på och balkongerna fylls av boende känns hela huset öppet.

Kontrasten mot de slutna vita långsidorna blir total. Här bildar fönstren ett abstrakt regelbundet mönster. Sidornas vita fasad fortsätter över taket vilket gör att huset på håll kan se ut som ett upp och nervänt U.

Inne i huset återkommer pastellfärgerna i trapphuset. Hissen tar oss högst upp. Eftersom skrockfullhet gjorde att ingen våning fick nummer 13 landar vi på plan 17.

Här bor Ulf och Marianne Eklund. Marianne tar emot och även hon visar nöjt upp sitt boende: En trea med öppet samband mellan kök och vardagsrum.

Balkongen är det hon är allra mest förtjust över – nästan en skräckblandad förtjusning.

Glasräcket från golv till tak hänger som en lös skiva utanför balkongen. Vore det inte för de färgade glasskivorna skulle man kunna tro att det var fritt fall utanför.

Balkongen är inte inredd ännu men trampmaskinen som Marianne brukar träna på samtidigt som hon tittar bort mot Globen, skidbacken på Ekerö eller Högalidskyrkan – står stadigt parkerad i ena hörnet.

– Jag hade lite problem i början med att våga mig fram till kanten. Jag har fått röra mig framåt ett steg i taget, säger Marianne Eklund innan hon tar klivet upp på tramporna och motionerar med hela Stockholm under fötterna.

– Jamen, det ska vara lite äventyrligt att bo, säger Per Johanson och skrattar.

Brommahöjden

Bostadsrätter vid Brommaplan, Stockholm.
Arkitekt: Per Johanson på Joliark.
Byggherre: NCC.
Storlek: 44 lägenheter på 16 våningar.
Byggår: 2007–2008.När NCC sålde lägenheterna under 2007 låg det genomsnittliga kvadratmeterpriset på 34 500 kronor.
Prisexempel: Lgh plan 8, 103 kvm (4:a) 3.560.000 svenska kr. Avgift: 5.770 kr/mån. Lgh plan 8, 73 kvm (2:a) 2.520.000 kr Avgift 4 336 kr/mån. Lgh plan 4, 80 kvm
(3:a) 2 360 000 kr. Avgift
4.777 kr/mån.