Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bostad

”Oomph” — Gråsten satte färg på Sverige

Viola Gråsten gjorde succé på 50-talet med tyget ”Oomph”. Nu tillverkas det igen.
Viola Gråsten gjorde succé på 50-talet med tyget ”Oomph”. Nu tillverkas det igen. Foto: Ljungbergs

Det var Viola ­Gråsten som hade lagt grunden när Marimek­ko slog igenom med sina kraftfulla och färgsprakande ­textilkollektioner på 1960-talet. När Viola Gråsten kom till NK:s Textilkammare i slutet av 1940-talet var Sverige ett diskret mönstrat och gråmurrigt land. Hon kombinerade färger som ansågs helt ”opassande”; orange med rött eller rosa, blått med grönt och lila, brunt med svart. Det är finnländarna som har satt färg på Sverige.

Viola Gråsten gjorde sig först ett namn med sina ryamattor i fria mönster och kraftfulla färger, men det var med tyget ”Oomph” 1952 som hon fick sitt stora genombrott, inte minst bland unga kvinnor. Gråstensfärger blev ett begrepp i folkhemmet.

Tyget tillverkades i kraftig bomullskvalitet och kallas för det första alltyget – det gjorde sig lika bra på väggen, som duk eller i en kjol eller tunika. ”Alla ville ha en bit av det nya tyget. Att tyget passade till både inredning och kläder förvånade oss. Tidigare hade alla tyger sitt bestämda användningsområde”, berättar textilkonstnären Inez Svensson i sin bok ”Tryckta tyger från 30-tal till 80-tal”.

I dag tillverkas tygerna igen hos Ljungbergs i Rydboholm, fast nu i hellinne. Förutom i blått finns det även i brunt och gult/grått, enligt Viola Gråstens originalskisser.

Viola Gråsten

Levde 1910–1994.
Studerade till textillärare i Helsingfors. Började sedan på Finska Handarbetets Vänner.
1937 fick hon guldmedalj för ett svartvitt draperi. Trots sin vurm för starka färger återkom hon alltid till svartvitt.
1939 slog hon igenom som formgivare av ryamattor.
1945 kom hon till Sverige och engagerades först av Elsa Gullbergs inredningsfirma för att designa ryamattor.
Ett par år senare lade Astrid Sampe på NK:s Textilkammare vantarna på henne. Första tryckmönstret ”Woodoo” kom 1949.
1949–1973 var hon konstnärlig ledare för Mölnlycke Väfveri.