Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bostad

Så inreder du på 1840-talsvis

Linoljemåla listerna i milda färger, sätt upp handtryckta tapeter och sy fluffiga kokarder till gardinerna.

Stadsträdgården. Under 1840-talet var troligen de flesta borgares trädgårdar i Stockholm avsedda för nyttoodling. Innergårdarna var arbetsgårdar som användes av alla i huset, och längst in fanns ofta en trädgårdsdel avgränsad med spjälstaket, som en i huset, ofta ägaren, fick nyttja.

Så kan du odla: Potatis, vitkål, morötter, rosenbönor och rädisor var vanliga grönsaker i täpporna, men det fanns ofta även bärbuskar och spaljerade fruktträd. Tobaksplantan var en av de viktigaste odlingsväxterna fram till 1860-talet. I prydnadstäpporna kunde det bland annat växa julros, strutbräken, trädgårdsstormhatt, stjärnflocka, bondpion och prickflox.

Tapeter och bårder spikades upp. Tapeterna och bårderna på 1840-talet var gjorda av lumppapp och handtryckta. Typiska mönster var blomarrangemang och draperade snören (som i salen), gärna i starka färger, eller smalt randade med en markerad rand i avvikande färg, som i kammaren. Stående och liggande romber blev också mycket populära under 1840-talet. Meanderbården (se bilden) i salen är grafiskt svart och orange, där det orangea är ren blymönja. Man vändspikade tapeterna bland annat för att det inte fanns något tapetklister, men också för att det var ett bra sätt att få upp tapeten direkt på den timrade väggen.

Så kan du göra: Tapeterna i boktryckarbostaden i dag är tillverkade av mindre ark linoleumpapper som klistrats ihop med animaliskt lim till hela våder. De är tillverkade på Handtryckta tapeter på Långholmen i Stockholm, men det finns flera företag som handtrycker i landet.

Trasmattor i olika material. I boktryckarbostaden fanns vid vårt besök endast berlinermattor (korsstygnsbroderade med yllegarn på stramalj) men det kommer även att finnas hårgarnsmattor (från Nordiska museet). Det var också vanligt att trägolven täcktes av hemvävda mattor av enklare typ, som trasmattor. En trasmatta kunde bestå av ylleremsor, fisknät, tagel, halm eller bomullstrasor. De bidrog till den spartanska prägel som är utmärkande för 1840-tals­interiören.

Så kan du måla: Alla snicke­rier, dörrar och lister är målade i linoljefärg, det mesta i kulörer i spannet ljusgå, gråblå, pärlgrå, utom i köket där det vita är brutet i gult. Golvsocklar och fönster i både salen och köket är målade i NVCS 3005-Y20R. I köket är dörrblad och dörrfoder målat i NCS 6030-Y40R och väggarna i NCS 1020-Y20R.

Möblerna stoppades med tång. Runt 1830 hade möblerna börjat bli mjukare i formen och tygerna allt friare i sin mönstring. Empir var högsta möbelmode runt 1840, i Sverige även kallad Karl Johans-stil, men ljusa, mjukare former som biedermeier och nyrokoko kom starkt. Mahogny var ett populärt träslag, men även björk, alm och al med svärtade detaljer, som stolarna med rottingsits och skänken i matsalsmöbeln i boktryckarbostaden. Tygerna hade ofta klara, starka färger som rött, grönt, blått i randig bomull, med rynkad kappa nedtill som döljer sargen. Det var vanligt, precis som här, att använda samma tyg till överdragen som till rullgardinerna. Stol- och soffsitsarna var ganska hårda, soffan i boktryckarbostaden är stoppad med tång, rölleka och tagel.

Så kan du göra: Möblerna i stora salen är liksom soffan och taburetterna i björk som har polerats. Möbelklädseln är i ylledamast, ett jaquardtyg som finns hos norska Mandal Veveri.

Skira gardiner. På 1840-talet ville man släppa in ljuset. Gardinerna i salen är gjorda av rutigt bomullstyg, vitt på vitt, vävt med tuskaftbotten, inköpt av grossist för flera år sedan, och dekorerade med så kal- lade kokarder. Innanfönster blev allt vanligare på den här tiden vintertid. Mellan fönstren lade man ofta rosor gjorda av silkespapper ovanpå ett lager vadd. På grund av kylan på vintern kunde man bara ha lökväxter som amaryllis och hyacinter i fönstren då, men sommartid kunde där stå pelargoner, balsamin, myrten, jasmin, lavendel, oleander, toffelblomma eller kaktus.

Så kan du sy: Kokarderna i salsgardinerna är tidstypiska. Klipp till en cirkel av gardintyget (29 centimeter i diameter) och sy en rynktråd 1 centimeter från ytterkanten. Dra åt rynktråden så att tyget blir som en bullig svamp, vik in sömsmånen mot baksidan och fäst i mitten. Sedan kan du trycka till så att det blir lite plattare, men det ska vara fluffigt. Nåla fast på gardinen.

Källor: Andreas Lindblad, Mia Terént, Erik Thorell och Karin Blent på Kulturhistoriska avdelningen på Skansen.