Styrelseuppdrag är något man sköter på fritiden. En styrelse som är överbelastad och inte känner att medlemmarna bryr sig eller kräver för mycket blir tröttkörd och inte alltid demokratisk i utövandet av sina plikter. Ett samägande kräver att många hjälps åt, även om de tyngsta bitarna måste hanteras av styrelsemedlemmarna.
Å andra sidan får en styrelse aldrig agera i egen sak, bilda kompisgrupp som gör som det passar dem och inger alla andra en känsla av att de inget förstår. Sådana beteenden leder lätt till att medlemmarna inte kommer på möten; de är redan överkörda.
Väldigt mycket åligger en styrelse som väljs på stämman eller årsmötet varje år. Men vissa saker måste beslutas av stämman eller extrastämman för att de har stor betydelse för alla medlemmar. Ett exempel är stadgeändringar, en annan är ombyggnadsbeslut. Samtidigt är det viktigt att en styrelse har en levande kontakt med husets människor och förankrar sina beslut i samtal och extra medlemsmöten. På stämman kan medlemmarna ställa frågor och få svar om allt från städning till ekonomi. Styrelsen måste följa stämmobeslut och protokoll ska skrivas vid alla möten, men föreningens medlemmar har inte rätt att läsa styrelsens protokoll, bland annat för att där kan finnas beslut som gäller enskilda medlemmars integritet. Revisorn har dock rätt att läsa alla protokoll.
Om en medlem är starkt oroad och vill ha möte om något måste han eller hon samla in minst tio procent av medlemmarna och tillsammans kräva extrastämma, skriftligt. Då måste styrelsen ordna extrastämma och sker detta inte kan man söka hjälp hos länsstyrelsen, som kan ordna den önskade extrastämman. Medlemmar har också rätt att begära särskild granskningsman och en medrevisor som får gå in i alla handlingar som inte är öppna för medlemmarna. Om en tiondel av medlemmarna står bakom ett sådant önskemål, eller en tredjedel av stämman, så ska en sådan granskning, som dock är en dyr historia, genomföras.
Grundläggande för ett gott medlemsinflytande är att man går på stämman och läser allt som styrelsen skickar ut. Stämma är det en gång per år, ibland blir det en extrastämma. Det är inte särskilt tidskrävande om man betänker att stämman avhandlar för medlemmen viktiga ekonomiska frågor och att styrelsen verkligen behöver rådgöra med sina medlemmar vid tyngre beslut. Går man inte dit är det svårt att i efterhand klaga på det som beslutats. Man blir inte tagen på allvar, helt enkelt.
Men styrelsen har också ett så kallat sysslomannaansvar, vilket innebär att den kan bli skadeståndsskyldig om den missköter sitt uppdrag. Det är i första hand föreningen som kan utkräva skadestånd från styrelsen eller delar av styrelsen. På stämman prövas ansvarsfrihet och meningen med den obligatoriska punkten på dagordningen är att medlemmarna ska ta ställning till om styrelsen skadat föreningen. Om minst tio procent av samtliga medlemmar (inte av dem som går på mötet) inte vill ge ansvarsfrihet kan man väcka skadeståndstalan mot styrelsen.
Det är inte så ovanligt att en styrelse nekas ansvarsfrihet men det är sällan man går längre än så. Den naturliga följden av detta blir snarare att styrelsen avgår och nya medlemmar åtar sig styrelseansvaret. En process om skadestånd är mycket svår att ro i land då det krävs relativt stort slarv för att man ska få ekonomisk ersättning. Många föreningar försäkrar styrelsen för eventuellt skadeståndsansvar.
Bild
