Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer
Annons Innehåll från Arla

Arla storsatsar på klimatdata för framtiden

Från Arla

Genom att samla in mätningar från tusentals gårdar i sju länder, kommer Arla snart ha skapat en av världens största databaser för mjölkproduktion och dess klimatpåverkan.

Syftet är att accelerera kooperativets klimatarbete och bidra till en mer hållbar mjölkindustri globalt.  

Här kan du läsa mer om Arlas nya klimatberäkningsprogram

Mjölkbönderna som äger Arla är bland de mest klimatvänliga i världen inom sin bransch. Men nu växlar man upp tempot ytterligare. Under det kommande året implementerar kooperativet ett nytt klimatberäkningsprogram för 9 900 mjölkbönder i sju länder.

– Sverige har ett mål på netto noll klimatavtryck till 2045, men vi vill gå fortare fram än så, förklarar Ann Freudenthal, ansvarig för hållbarhetskommunikation på Arla Sverige.

Som ett första delmål har man sagt att klimatpåverkan från mjölkproduktionens hela livscykel ska reduceras med 30 procent mellan 2015-2030. Sedan 1990 har utsläppen redan minskat med 24 procent. Nu ska effekten alltså tredubblas.

– Vi ska öka hastigheten på våra klimatförbättrande åtgärder. Klimatberäkningarna handlar om att möjliggöra kontroll och driva på klimatarbetet, både på kort och lång sikt. Beräkningen finns till för att bonden ska få en ordentlig bild av klimatpåverkan från den egna gården och se svart på vitt vilka förutsättningar som finns för att arbeta ännu smartare och mer resurseffektivt.

Och möjligheterna till förbättring är många. Resultatet av beräkningen kan exempelvis vara att man som mjölkbonde behöver se över sin energikonsumtion, vilka drivmedel som används på gården eller hur ett byte av foder kan göra skillnad för CO2-avtrycket.

Individuell rådgivning för åtgärdsförslag
Klimatberäkningarna kombineras med besök från professionella rådgivare för att hitta lämpliga åtgärder. Och nya beräkningar kan visa förändringarna över tid.

Analysen kan vara tidskrävande för den enskilde mjölkbonden, och därför ger Arla ett ekonomiskt incitament för att få så många som möjligt att dela med sig av sina siffror. I dagsläget kommer ägarna att få 0,01 euro (ungefär 10 öre) per liter mjölk som produceras när gården deltar i initiativet.

Heléne Gunnarson har varit mjölkproducent sedan 1997 och sitter sedan 2008 i Arlas styrelse, där hon numera är vice ordförande. Hon har tillsammans med andra förtroendevalda varit delaktig i att arbeta fram det nya klimatberäkningsprogrammet.

– Vi har sett ett stort intresse från samtliga länder där Arla har gårdar. Det är viktigt att alla är med på tåget från början, så att vi kan få fram data av hög kvalitet. För den enskilde bonden innebär beräkningen att man får en helhetsbild av sin påverkan. Det finns en viktig styrka i att dels kunna se att man har gjort bra saker, dels få inblick i vad man kan göra för att bli ännu bättre.

Stordata för framtiden
Genom att samla in närmare 200 olika typer av data från tusentals mjölkbönder i Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Belgien, Luxemburg och Nederländerna, som tillsammans årligen producerar 14 miljarder liter mjölk, kommer Arla inom kort ha tillgång till en av världens största databaser för mjölkproduktion och dess klimatpåverkan. Detta hoppas man ska bli en viktig språngbräda för ökade insikter som även kan komma den globala mjölkindustrin till gagn.

Ann Freudenthal påminner om att Arla sedan länge redan mäter och delar data kring CO2-utsläpp, men är övertygad om att det samtidigt behövs en bättre helhetsbild. Inte minst finns det stor potential i att samla alla sju länder i samma rapporteringssystem.

– Vi behöver bland annat titta närmare på klimatpåverkan i relation till näringsinnehåll. I de här rapporteringarna ingår även vattenanvändning, markutnyttjande och biologisk mångfald. Det är när man ser utvecklingen med egna ögon som man verkligen förstår poängen med alla åtgärder. På det här sättet kommer varje gård kunna se var man befinner sig i relation till genomsnittet, och då blir det enklare att tillsammans med sina kolleger hitta ännu fler sätt att minska sin klimatpåverkan, säger Ann Freudenthal.

Den svenska mjölken har 50 procent lägre klimatavtryck än det globala genomsnittet. Svenska bönder är bland de bästa i världen på hållbarhet, och vi har gott om areal med stora naturbetesmarker. Det är bra både för djuren och den biologiska mångfalden.

Klimatberäkning på gården – se Arlas film här