Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer
Annons Innehåll från Danske Bank

Varannan förälder drygar ut månadspengen

Från Danske Bank

När swishade du din tonåring senast?

Nära hälften av svenska föräldrar fortsätter att swisha trots att barnet spenderat hela sin månadspeng, visar en Ipsos-undersökning.

– Det är att göra ungdomarna en otjänst, säger Jennie Sandén, familjeekonom på Danske Bank Sverige.

Så kommer du igång med ditt fondsparande

Att ge barn och unga veckopeng eller månadspeng är i grunden bra, menar familjeekonomen Jennie Sandén:

– De får en chans att lära sig hushålla med pengar, planera sina köp och kanske börja spara.

Är man som förälder inte konsekvent med att man inte får mer när månadspengen är slut – och drygar ut med extrapengar så fort barnet ber om det – kan effekten bli det motsatta.

– Barnen lär sig att när pengarna tar slut finns alltid mer att hämta, och vänjer sig vid att kunna köpa det de önskar sig direkt. På sikt kan de tappa respekten för pengars värde.

Bara 8 procent är konsekventa

Danske Banks undersökning visar att 44 procent av svenska föräldrar ger sina tonåringar (16-20 år) pengar även om de gjort av med månadspengen. Endast 8 procent säger nej.

– Att säga nej kan kännas tufft, särskilt när barnet berättar att kompisarna ska köpa eller göra något, vi blir oroliga för att våra barn inte ska ha samma förutsättningar.

Nyckeln är att prata mer med barnet om ekonomi på ett positivt och konstruktivt sätt.

– Det blir enklare att vara konsekvent om ni kommit överens om ungefär vad pengarna ska räcka till och om ni har en dialog om vardagsekonomin, säger Jennie Sandén.

Prata på barnens villkor

Föräldrarna i Danske Banks undersökning uppskattar att de pratar pengar och ekonomi i betydligt högre grad än vad ungdomarna i undersökningen upplever.

– Jag tror att det beror på att vi utgår ifrån oss själva och inte pratar med barnen och ungdomarna på deras villkor. För dem gäller Swish, betalkort, appar och andra digitala verktyg. Många av oss tror att barn kan hantera pengar bättre om de får kontanter, men barnen känner det motsatta. De har bättre koll om ekonomin är digital.

Jennie Sandén är familjeekonom på Danske Bank Sverige.
Jennie Sandén är familjeekonom på Danske Bank Sverige.

En annan vanlig miss är att säga till barnet att det har ansvar för sin veckopeng eller månadspeng, men ändå inte ge ansvaret fullt ut.

– Vi tenderar att vilja bestämma hur barnen ska spendera sina pengar, men då tar vi ifrån dem möjligheten att lära sig hushålla med sin summa. Prata med barnen och hjälp dem från att de är små att förstå vad pengarna kan räcka till, men låt dem planera sina köp.

Så många får slut på pengar

Var fjärde tonåring i undersökningen svarar att de får slut pengar ”varje månad eller varje vecka”. Vad gör de då när kontot är tömt? 26 procent frågar sina föräldrar om de kan få mer pengar och 14 procent ber föräldrarna om ett lån. 2 procent tar ett SMS-lån och 2 procent säljer fonder eller aktier. 5 procent säljer något de äger och 5 procent lånar av kompisar.

– Det är oroande att tonåringar tar sms-lån. Men har man inte lärt sig att tänka långsiktigt om sin ekonomi är det lätt att falla för frestelsen, säger Jennie Sandén.

Familjeekonomens 5 tips: Hjälp barnen till ett sunt förhållande till pengar

1. Kom överens med barnet om att när månadspengen (eller annan summa de disponerar över) är slut, är den slut. Låt barnet bestämma över sina inköp. Våga sedan vara konsekvent, skjut inte till pengar för att vara snäll. Ge hellre barnet ett förskott som dras av nästa månadspeng.

2. Prata kontinuerligt om pengar på barnens villkor utifrån deras digitala verklighet. Ha en positiv inställning – visa att det är roligt med ekonomi: att ha koll på sin budget, sätta sparmål och uppnå dem.

3. Hjälp barnet att göra en budget: Vad ska månadspengen räcka till? Låt gärna barnet betala vissa utgifter som mobilräkningen och klädinköp. Utvärdera ihop.

4. Involvera barnet i familjens vardagsekonomi. Ska familjen minska vissa utgifter för att spara till något – låt barnet få fundera på hur hen kan bidra. Ge ansvar; låt till exempel barnet planera middagen ibland utifrån en budget och själv handla varorna.

5. Spara tillsammans – kanske till ett idrottsläger, fickpengar på semestern eller en ny cykel? Starta också ett långsiktigt fondsparande åt barnet. Välj fonder och följ värdeutvecklingen ihop. Om du tycker att det är krångligt kan Danske Banks intelligenta spartjänst June vara ett bra alternativ. June tar fram en personlig rekommendation utifrån ditt barns förutsättningar – sedan är värdeutvecklingen enkel att följa i appen i mobilen. Junes fonder utgörs av en mix av aktier och obligationer och justeras löpande av Danske Banks erfarna investeringsexperter.

Så kommer du igång med ditt fondsparande

Så ger svenska föräldrar pengar till sina barn (16-20 år)

• Fast månadspeng och kompletterade pengar vid behov, 44 %

• Ingen fast månadspeng, barnen får pengar när de behöver köpa något, 20 %

• Barnen får inga pengar, 14 %

• Fast månadspeng och aldrig något utöver det, 8 %

• Ger pengar för utförda hushållssysslor, 4 %

• Annat (som kvartalspeng), 10 %

Källa: Undersökningen gjordes av Ipsos i september 2020 och bygger på intervjuer med 1001 ungdomar och 1001 föräldrar.