Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer
Annons Innehåll från Pågen

”Det finns inget som säger att ett nyttigt bröd måste vara mörkt”

Från Pågen
Gordana Ullén är innovationschef och ansvarig för produktutveckling på Pågen.
Gordana Ullén är innovationschef och ansvarig för produktutveckling på Pågen.

Måste ett nyttigt bröd alltid vara mörkt och hårt? Och varför ska jag välja surdeg? Det är inte alltid så enkelt för den som vill göra ett medvetet val vid brödhyllan. Här får du hjälp att reda ut begreppen. Med två huvudregler kan du komma långt.

Ett bra bröd innehåller massor av nyttigheter och kan vara både mättande, näringsrikt och klimatsmart. Inte minst fullkorn – som förebygger flera av våra vanligaste folksjukdomar.

Det här vet vi ofta. Ändå kan det vara svårt att välja bland det stora utbudet av bröd i butiken.

– Mitt råd är att börja med att titta efter nyckelhålet, om det finns på påsen så vet du att brödet uppfyller Livsmedelsverkets kriterier för vad som är ett nyttigt bröd, säger Gordana Ullén, som är ansvarig för produktutveckling på Pågen.

Hennes andra råd handlar om brödets färg.

– Gå inte enbart efter färgen på brödet. Det finns inget som säger att ett nyttigt bröd måste vara mörkt, grovt och hårt. Även ett fullkornsbröd kan vara ljust och mjukt. Det finns mellanljusa bröd med 50 procent fullkorn eller mer, alltså är det inte så enkelt som att alla nyttiga bröd är mörka.

Här får du hjälp att tolka texten på påsen och innehållet i bröden:

Nyckelhålsmärkningen

Det första du ska titta efter.

Om det finns ett nyckelhål så vet du att brödet är nyttigt och uppfyller Livsmedelverkets kriterier vad gäller innehållet av fullkorn, kostfibrer, fetthalt och salt.

För matbröd innebär det att minst 25 procent av brödets torrvikt ska bestå av fullkorn, att fetthalten inte får vara högre än 7 gram per 100 gram bröd och innehållet av sockerarter får inte vara högre än 5 procent per 100 gram.

Fullkorn

Fullkorn är spannmål som har kvar alla sina beståndsdelar inklusive skalet. Då får du i dig protein, kolhydrater och fibrer – som alla är bra för att kroppen ska vara i balans. Det finns forskning som visar att fullkorn är bra för hälsan och förebygger bland annat tarmcancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

På förpackningen kan det till exempel stå att brödet innehåller 52 procent eller 85 procent fullkorn.

– Fullkornet kan vara helt och då får magen och tarmarna jobba hela vägen ner. Kornen kan också vara malda eller krossade, då behöver magen inte jobba på riktigt lika mycket men det är ändå tillräckligt för de flesta av oss, säger Gordana Ullén.

För att få kallas ett fullkornsbröd eller märkas med ”Rik på fullkorn” måste ett mjukt bröd innehålla minst 22 procent fullkorn.

Däremot är uttryck som ”grovt” eller ”mörkt” inte några reglerade näringspåståenden.

Fibrer

Att titta efter fiberhalten i ett bröd är ett bra sätt att ta reda på hur hälsosamt det är. Lättare och snabbare än att försöka förstå fullkornshalten, som kan räknas ut på flera olika sätt, tycker Gordana Ullén.

– Allt över 6–7 procent fibrer är bra. 11 procent är nog det högsta jag har sett på matbröd, därefter börjar bröden bli hårda och platta, säger hon.

Om det står ”Fiberrikt” så innebär det att brödet måste innehålla mer än 7 procent fibrer. ”Innehåll av fiber” används ibland och då ska fiberinnehållet vara mer än 3 procent.

Fibrer kallas de kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Bra egenskaper med fibrer är att de ger en mättnadskänsla, underlättar tarmverksamheten och påverkar blodsockerhalten.

Att välja rätt i brödhyllan är inte det lättaste alla gånger.
Att välja rätt i brödhyllan är inte det lättaste alla gånger.

Surdeg

Surdegsbröd väljer man för att det är så gott och saftigt, man kan få väldigt olika karaktär och konsistens på börden genom val av surdegssort och mängden surdeg. Det ger också brödet en naturligt lång hållbarhet.

– Ibland sägs det också att surdegsbröd är mer hälsosamt, men där pågår forskning och fortfarande letar vi efter fakta att bygga det på, säger Gordana Ullén.

Osötat

Vad gäller socker så finns en mängd olika regler och märkningar.

”Osötat” står det ibland och det betyder ”utan tillsatt socker”. Då har inget socker tillsatts för smakens skull. Men helt utan sockerarter kan brödet aldrig vara eftersom mjöl naturligt innehåller sockerarter.

Ett bröd räknas som osötat så länge man inte tillsätter mer socker än vad som förbrukas för att ge jästen näring.

Alltid färskt

Svenska konsumenter vill ha färskt bröd, för att det smakar bättre och har bättre konsistens. Och de anser inte att ett bröd som har varit fryst är färskt. Det visar undersökningar som har gjorts.

Därför står det ”Alltid färskt” på Pågens bröd eftersom de inte har varit frysta innan de kommer till butiken.

– Många vill kunna frysa in sitt bröd, om det då redan har varit fryst en gång och tinas upp för andra gången så sker en process där vätska försvinner och brödet blir torrare. Det gör skillnad på både smakupplevelse och hållbarhet, säger Gordana Ullén.

– Att färskt bröd som inte varit fryst håller sig saftigt längre gör också att du kastar mindre och på så sätt bidrar till minskat matsvinn.

Råg eller vete?

Vissa bröd är bakade på råg och andra på vete. Du ser färgskillnaden, och känner skillnad på smaken – men vilket ska man välja och varför?

– Det man kan säga om råg är att en skiva rågbröd mättar mer än en skiva bröd av vete. Att råg mättar mer än andra spannmål beror på att det innehåller en mängd olika sorters fibrer, säger Gordana Ullén.

Generellt ger vetemjöl ett lättare och mer luftigt bröd medan råg ger ett mer matigt och kompakt bröd.

Om man väljer ett mjöl med hög halt av fullkorn, oavsett sädesslag, så har forskning visat att det har positiva egenskaper, som skydd mot tjocktarmscancer, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Durum

Durum är ett vetemjöl med speciella egenskaper som passar bra att göra till exempel pasta och vissa brödsorter på.

– Det innehåller höga halter av glutenprotein vilket gör att det blir ett väldigt bra bröd. Durum odlas ursprungligen i Italien och varma Medelhavsländer, men numera kan vi baka bröd på vår egen fullkornsdurum som är odlad här i Skåne, säger Gordana Ullén.

En annan mjölsort som förekommer är dinkel, även kallat spelt. Det är ett gammalt anrikt spannmål som har blivit populärt igen och som ger ett mustigt och aromrikt bröd.

FAKTA: Fler brödtermer

• Siktat mjöl – Här är skaldelarna från spannmålet bortskiktade, så detta mjöl är helt utan fullkorn.

• Graham – Ett fullkornsvete som inte är malet till mjöl, utan till fina gryn.

• Kli – Finns till exempel som vetekli och havrekli och är skal av kärnan. Den del av spannmålskärnan som krävs för att det ska få kallas fullkorn. Kli kan köpas separat och tillsättas i en deg om man vill ha mer fullkorn och fibrer.

• Groddar – Kärnans inre delar utan frövita och kli. Blandas i degen eller strös på toppen för smakens eller texturens skull.

Läs mer om Pågens sortiment och brödens innehåll här.