Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer
Annons Innehåll från Preem

”Skattelättnaderna riskerar ohållbar skogsskövling”

Från Preem

Biodrivmedelsproduktion, och riskerar att föra med sig miljöproblem som ohållbar avskogning, menar Preems vd Petter Holland. Nu sätter EU punkt för den svenska särlagstiftningen.

Läs mer: Så fungerar reduktionsplikten

I dag importeras 85 procent av allt biodrivmedel som används i Sverige.  Flera av de råvaror som används i biodrivmedel har dock ett ursprung som riskerar att bidra till allvarliga ingrepp på naturen i form av ohållbar avskogning, som i sin tur kan öka koldioxidutsläppen. EU har på senare tid dragit i handbromsen och infört regler som ska motverka användandet av dessa råvaror, och vid årsskiftet 2021/2022 ser det svenska skatteundantaget ut att försvinna.

– Vi vet att restprodukter från den svenska skogsindustrin har betydligt bättre koldioxidreducerande effekt. Att skattelättnaderna slopas för importerade höginblandade biodrivmedel ger omedelbart förbättrade förutsättningar för inhemsk produktion av förnybara drivmedel, och är ett stort steg i rätt riktning mot att Sverige ska bli självförsörjande av hållbara drivmedel – vilket också innebär en framgång för klimatet, säger Petter Holland, vd på Preem.

Två parallella system

Sedan 2018 har två parallella system drivit på för ett ökat användande av förnybar bensin och diesel. Den så kallade reduktionsplikten infördes då i syfte att minska transportsektorns utsläpp. För att undvika straffavgift år 2020 måste leverantörer av diesel minska koldioxidutsläppen från produkterna med 20 procent jämfört med det fossila alternativet. För bensin gäller 4,2 procent.

Reduktionskraven kommer successivt att öka med målet att minska de totala koldioxidutsläppen från drivmedel med 60 procent år 2030. Reduktionsplikten är ett mycket effektivt verktyg för att uppnå reducerade koldioxidutsläpp i och med att den bedömer varje produkt och råvara efter sin klimatprestanda. De mest klimatgynnsamma produkterna får alltså ett högre reduktionsvärde.

Det parallella systemet med höginblandade biodrivmedel har betydligt lägre klimatnytta då alla bioprodukter bedöms lika och slipper skatt endast för att de är förnybara, utan att inkludera i värderingen om reduktionen av koldioxidutsläpp är tex 80% eller endast 50%. Vid pumpen har alla samma pris, och kunden har ingen möjlighet att se skillnad på vad hen tankar.

Bättre att prioritera reduktionsplikten

– Vi ser reduktionsplikten som ett mycket bättre sätt att skapa incitament som direkt styr mot klimatnytta. Den styr mot en omställning för hela vägtransportsektorn, är långsiktig och ger producenterna goda förutsättningar att ställa om produktionen i den takt som behövs. Reduktionsplikten värderar råvarorna med bästa klimatnytta högst, och är direkt medverkande till att vi nu har beslutat att öka våra produktionsambitioner från tre miljoner kubikmeter per år förnybart till fem miljoner kubikmeter år 2030, säger Petter Holland och fortsätter:

– Preem stöttar att inkludera höginblandade flytande biodrivmedel i reduktionsplikten. Inom reduktionsplikten värderas produkterna direkt efter sin klimatprestanda, och är ett tydligt rättesnöre som kommer att öka takten i omställningen till ett hållbart samhälle.

Läs mer: Det bruna pulvret som får forskarna att jubla

Fakta: Reduktionsplikten

Reduktionsplikten styr direkt mot klimatnyttan med att producera förnybara biodrivmedel.

Den visar på i vilken mån som biodrivmedlet minskar koldioxidutsläppen totalt sett.

Man tittar inte bara på hur stor andel förnybart som blandas i produkten – utan hur mycket produkten minskar, eller reducerar, utsläppet i hela produktionskedjan inklusive insamling, förbehandling, produktion, transport etc.

Därav namnet på lagen: reduktionsplikten.

Lagen infördes den 1 juli 2018 och har som mål att minska utsläppen i vägtransportsektorn med 60 procent 2030, enligt förslag från Energimyndigheten.