Från jägarfolk och bönder – till sågverksarbetare och innovatörer.
I årtusenden har människan levt i och i relation med skogen, med alla dess möjligheter och hemligheter.
Historikern och ”På spåret”-vinnaren Gunnar Wetterberg lyfter fram sex viktiga skeenden som bildar årsringarna i det svenska skogsbrukets historia.
Här kan du läsa mer om Svenska Skogens initiativ
1. ”Det första stora skeendet”
Under 8 000 år levde vi som jägare i skogen och ägnade oss åt att samla nötter och rötter. Skogens material användes för att göra upp eld och bygga kojor.
2. Bondesamhället – skogens nya roll
För cirka 3 800 år sedan fick skogen en helt ny innebörd och vi började bruka jorden. Djuren fick beta i skogen, vi byggde stängsel av pinnar, vi använde skogen som bränsle och då och då fällde vi ett träd och byggde hus.
– Det här sättet att använda skogen levde kvar ända in på 1900-talet när det moderna skogsbruket infördes, berättar Gunnar Wetterberg, som har skrivit boken ”Träd. En vandring i den svenska skogen”.
3. Det moderna skogsbruket och malmens betydelse
Efter Vikingatiden, på 1100-1200-talen, började vi göra järn i Sverige och skogen fick åter igen en ny roll. Kunskapen om att metall kunde utvinnas ur malm ledde till att skogen för första gången fick en betydelse utanför jordbruket. Skogen användes som bränsle i princip alla skeden av järnhanteringen.
– Det här är jätteviktigt för Sverige. Malm fanns på många ställen, men i andra delar av Europa var skogen slut och då kunde man inte längre bearbeta metallen. Det var skogen som gjorde att Sverige kunde hålla igång den här metallindustrin och blev en viktig faktor när den första exporten av järn och koppar kommer igång i Sverige, säger Gunnar Wetterberg.
Sverige hade även en annan stor tillgång som var en ren skogsprodukt –tjäran. Den behövdes till uppbyggnaden av handelsflottorna under 1500- och 1600-talen.
4. Sågverkens tid
Under industrialiseringen på 1800-talet flyttade stora mängder av människor i Europa. Förändringen ledde till ett stort sug efter timmer och engelsmännens vände sig till Sverige där den moderna timmerexporten byggdes upp och drog igång sågverksnäringen. – Först användes timmer från Bergslagen, men efter en konflikt med brukspatronerna som ville ha skogen till malmbearbetning, fick de upp ögonen för de stora skogsresurserna i Norrland, berättar Gunnar Wetterberg.
På de svenska floderna var det sedan möjligt att ta med sig stockarna ner till kusten och där kunde de första ångsågverken byggas runt 1850.
5. Pappersmassa och nya innovationer
Nästa stora genombrott kom när det blev möjligt att ta till vara på mer än bara byggnadsvirket på stockarna. På 1870-talet började man att koka ved till cellulosa för att göra pappersmassa. Det innebar att nästan allt material på stocken togs om hand och att granen blev populär vid sidan av tallen. Massatillverkningen ledde till nya möjligheter och nya produkter, som olika sorters bränsle och till att göra textilier.
6. Skogsbruket växer fram i södra Sverige
Samtidigt som de stora skogsbolagen brukade skogen i norra Sverige ägdes skogarna i söder av bönderna och det var först i mitten av 1900-talet som skogsbruket började växa fram där.
– Om du tittar på en karta från förra sekelskiftet är Halland och västra Småland i princip skoglöst. Där växer det inga träd. Nu har skogsarealen ökat enormt. Det är en dramatisk förändring. Plötsligt har Småland blivit ett lika viktigt skogslandskap som de i Norrland, berättar Gunnar Wetterberg.