Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Annons Innehåll från Svenska Skogen

Kerstin Stenberg: ”Jag är jämt i skogen – det är där jag trivs”

Från Svenska Skogen

Familjen Stenberg bor med sina träd inpå knuten.

Som skogsägare lever de i naturens kretslopp och bidrar till ett hållbart klimat. 

– Jag är jämt i skogen och det är där jag trivs, säger Kerstin Stenberg.

I byn Djupliden, två och en halv mil utanför Skellefteå, bor Kerstin Stenberg tillsammans med maken Jonas och barnen Viktor och Klara i ett av byns fem hus. Vid sidan av sina kontorsjobb är hon och maken skogsbrukare och sköter om sin skog på 65 hektar.

– Jag var mycket med mina föräldrar i skogen när jag var liten och fick följa med ut och hugga ved, säger hon.

Ett självklart val att skaffa skog
Som 20-åring följde Kerstin Stenberg även med sin mamma på skogskvällar för kvinnor som anordnades av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna, som i dag ägs av drygt 17 000 privata skogsägare. Det var också i samband med dessa som hon själv började intressera sig på allvar.

– Jag kommer ihåg speciellt den röjningsdag då jag för första gången fick gå med röjsåg och hur kul jag tyckte att det var, berättar hon.

Sedan dess har hon tagit motorsågskörkort genom LRF och utbildat sig genom Norra Skogsägarna, som ordnar olika utbildningar kring skogsskötsel i röjning, gallring och plantering. Att själv kunna arbeta fysiskt i skogen är något som hon uppskattar i sitt skogsägarskap.

När familjen fick köpa skogsfastigheten de tidigare hade hyrt var valet enkelt. Hon och maken hoppas att barnen en dag tar över skogen.

Skogsägarens viktiga uppdrag
Att vara skogsägare innebär på många sätt en stor frihet, men det finns också hårda lagkrav och regler kring hur skogen ska tas om hand.

Livsstilen innebär en ständig medvetenhet av naturens kretslopp och årstiderna, där varje period har sina uppgifter. På hösten börjar en lång huggarperiod, som pågår så länge som vädret tillåter. Då hugger de och gallrar tills det blir för kallt eller för mycket snö.

Gården värms upp av veden från skogen.

– Det är skönt att se att man har ved för nästa vinter också.

Plantorna är nästa generations skog
Under sommaren arbetar de med återplanteringar.

– Vi ser till att de träd som vi vill spara kan växa upp och breda ut sig. Om träden står för tätt blir de svaga och gallrar man senare blir de för gängliga och går av på grund av snön eller blåser omkull. Därför röjer man när de är runt 2–4 meter höga och ställer ut med lagom avstånd. Sedan brukar de dra iväg i storlek efter det. Sedan får man gallra efter 40–50 år igen, berättar hon.

Efter 80 till 100 år är träden i deras skog avverkningsklara.

– Det som jag röjer nu kommer jag aldrig att få se avverkas. Det är nästa generation som får börja fundera på det, säger hon.

Skogsbrukets klimatbidrag
Att bruka och vårda sin skog är också ett viktigt klimatbidrag. Balansen i atmosfären rubbas inte när man använder skogsprodukter eftersom koldioxiden binds igen av nya träd.

– Trä har en cykel på hundra år och olja några miljoner. Den koldioxid vi tar upp för oljan den kommer ju inte att bindas igen, säger Kerstin Stenberg.

Nyttan blir inte bara något som familjens egna barn gynnas av, utan påverkar människor långt utanför landets gränser. 

”Vi bor i skogsbrynet”
Familjen beger sig  ofta ut i skogen, för att ha picknick, plocka bär och svamp eller kanske sova i det fria.

– Vi bor ju i skogsbrynet och den närmaste skogen är vi i nästan varje dag på sommarhalvåret. Vi har en skogsväg som vi kör ut på med fyrhjuling, går och cyklar mycket på. Vi behöver inte göra det till ett projekt att fara ut i skogen, berättar Kerstin Stenberg.

Här kan du läsa mer om Svenska Skogens initiativ