Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-27 04:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/100-ar-senare-nu-vill-vi-gora-om-stockholmsutstallningen/

DN Debatt

DN Debatt. ”100 år senare – nu vill vi göra om Stockholmsutställningen”

Stockholmsutställningen presenterade en modell för framtidens bostadsbyggande då – nu har Sverige återigen möjlighet att gå före, skriver artikelförfattarna.
Stockholmsutställningen presenterade en modell för framtidens bostadsbyggande då – nu har Sverige återigen möjlighet att gå före, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

DN DEBATT 14/11.

Nyckelaktörer i samhällsbyggnadsbranschen: Stockholmsutställningen 1930 la grunden för funktionalismens genombrott i Sverige. Nu står vi inför nya utmaningar kring hur vi bygger våra städer för att möta klimatkrisen och samtidigt trygga välfärden. Vi föreslår en serie stadsexpon med en internationell utställning som final 2030.

Stockholmsutställningen 1930 visade upp ny svensk arkitektur och presenterade en modell för framtidens bostadsbyggande och la grunden för funktionalismens genombrott i Sverige som kom att styra vårt samhällsbyggande i ett halvt århundrade. Fyra miljoner besökare kunde bevittna hur Sverige etablerade sig som ett modernt föregångsland.

Hundra år efter Stockholmsutställningen står samhället inför nya utmaningar och hur vi bygger våra städer de kommande tio åren är avgörande för hur vi klarar av att möta klimatkrisen och samtidigt säkra välfärden. Sverige har återigen möjlighet att gå före och exportera fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar som kan bidra till hållbara städer i hela världen. Nu vill vi att regeringen tar ledningen för en nationell kraftsamling på innovativ och hållbar stadsutveckling där vi än en gång går före. Vi föreslår därför en serie stadsexpon med finalen i en stor internationell utställning 2030 där vi visar upp fossilfria och attraktiva boendemiljöer.

Kunskapen om hur vi behöver utveckla städer och mycket av den teknik och de lösningar som krävs för att genomföra omställningen finns redan, men för att utsläppen ska minska måste de nya lösningarna snabbt kunna skalas upp och få spridning. Att tillämpa den nya tekniken i städerna har många fördelar. Effektivare och utsläppsfria transporter bidrar till bättre luftkvalitet, minskat buller och en tryggare och attraktivare stadsmiljö och därmed ökad livskvalitet för många människor.

Konceptet vi föreslår kallas Plus­staden och har tagits fram av den statliga utredningen Samordning för bostadsbyggande i samarbete med Fossilfritt Sverige. Idén är inte att bara bygga och utveckla stadsdelar som belastar klimat och stadsmiljö så lite som möjligt, utan i stället stadsdelar som ger en positiv påverkan och innebär plus för hela samhället. Stadsdelar som genererar mer förnybar energi än de använder, där grönområden bidrar till hälsa och där vi även odlar mat, där hyresvärden erbjuder nya sätt för de boende att förflytta sig i stället för bara parkeringsplatser och där livsmiljöerna upplevs som attraktiva och trygga. Det handlar inte bara om att bygga nytt utan också att bygga om, reparera och bättre utnyttja miljöer och lokaler som redan finns.

I innovationsprogrammet Viable cities deltar redan flera ambitiösa städer med målet att uppnå klimatneutralitet år 2030. Med utgångspunkt från deras framsteg vill vi samla och exponera spjutspetslösningar i fem nybyggda och utvecklade stadsdelar som bildar en stafett av plusstads­expon. Därigenom kan vi sprida idéerna nationellt och internationellt och bidra till exporten av klimatsmart teknologi och stadsbyggnad.

Förutsättningar för att nå en större exportmarknad är ett viktigt incitament för att företag ska investera i innovation och plusstadsdelarna blir ett sätt att tillämpa och nå ut med de färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som flera branscher redan tagit fram.

Ett 30-tal kommuner och nyckelaktörer i samhällsbyggnadsbranschen har redan ställt sig bakom förslaget. Nu återstår att riksdag och regering fattar de beslut som behövs

Med plusstaden som ny modell för svenskt stadsbyggande kan vi samla en bredd av aktörer från statliga myndigheter, kommuner och näringsliv för att arbeta mot samma mål och säkerställa att de satsningar som redan görs på forskning och innovation når längre än till enstaka pilotförsök och leder till verkliga genombrott och teknikskiften.

Svenska företag på den globala marknaden är beredda att ta steget från att vara leverantör av tekniska lösningar till att ingå partnerskap med kommuner för att utveckla morgondagens systemlösningar och dela risk. Med plusstadssatsningen blir det möjligt att visa upp allt från hur 5G-teknik ger förutsättningar för att styra fossilfria förarlösa varu- och persontransporter i täta stadsmiljöer, optimera stadens tekniska system och förhindra olyckor till återbruk av lokaler och byggmaterial och attraktiva fossilfria boendemiljöer.

Erfarenheter från tidigare satsningar på den här typen av bo- och stadsbyggnadsmässor som H99 i Helsingborg, Bo01 i Malmö och Vallastaden 2017 i Linköping visar att expon bidrar till fokus och kraft i stadsutvecklingen, liksom till ökad exponering för svenska företags innovationer och lösningar.

Stockholmsutställningen 1930.
Stockholmsutställningen 1930. Foto: TT

Satsningen kan starta i samband med det globala hållbarhetsnätverket ICLEI:s världskongress i Malmö i april 2021 och Helsingborg kan genom stadsmässan H22 City Expo bli den första plusstaden år 2022. Stafetten går i mål genom en stor internationell utställning 2030 där de bästa och viktigaste innovationerna presenteras i sitt verkliga sammanhang i expostadsdelarna. Plusstadsdelarna blir byggstenar i visionen om Sverige som en permanent världsutställningen för det fossilfria välfärdssamhället.

För att nå målen krävs att staten stöttar och samordnar näringsliv och städer för att skapa synergieffekter som ger utväxling. Ett 30-tal kommuner och nyckelaktörer i samhällsbyggnadsbranschen har redan ställt sig bakom förslaget. Nu återstår att riksdag och regering fattar de beslut som behövs för att denna långsiktiga satsning ska ges full kraft och uthållig styrning över tid. Fem av förslagen från de statliga utredningarna är:

● Statligt investeringsstöd till konsortier av kommuner och näringsliv

● Stöd till genomföranden av expon och mässaktiviteter

● Etablera samlad kunskapsplattform som stöd till utveckling av plusstäder

● Uppväxling med EU-medel och gröna obligationer

● Uppdrag till expertmyndigheter att arbeta för att överbrygga glappet mellan vad som är värderingsmässigt och tekniskt möjligt och vad som är tillåtet

Plusstaden och en utställning 2030 där Sverige bjuder in världen kan bli lika epokgörande som Stockholmsutställningen 1930. Det är genom att inspirera andra som Sverige kan göra störst global klimatnytta. Låt plusstaden bli vår nya samlande berättelse som visar vägen.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Arkitektur
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt