Rapport från Arena Idé: ”2 miljoner svenskar måste studera för att behålla jobbet” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”2 miljoner svenskar måste studera för att behålla jobbet”

I rapporten ”Kompetenspyramiden – fler som jobbar ska kunna studera” föreslår vi en reform för livslångt lärande och vidareutbildning, en omställningsförsäkring som vi kallar kompetenspyramiden, skriver artikelförfattarna.
I rapporten ”Kompetenspyramiden – fler som jobbar ska kunna studera” föreslår vi en reform för livslångt lärande och vidareutbildning, en omställningsförsäkring som vi kallar kompetenspyramiden, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Persson/TT

DN DEBATT 3/6. Arbetsmarknaden förändras i snabb takt och människor kommer att behöva byta jobb och bransch under sitt yrkesliv. Den insikten måste omvandlas till politik. Sverige behöver en reform som gör det möjligt för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Det kan dessutom ge förutsättningar för flexibla turordningsregler, skriver German Bender och Roger Mörtvik.

Arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Vi har granskat 23 internationella och svenska studier om hur teknikutveckling och globalisering påverkar arbetsmarknad och jobb. Vår sammantagna bedömning av studierna är att arbetsmarknaden står inför stora förändringar som kommer att påverka en stor andel av jobben. Om vi utgår från det spann av prognoser som gjorts, riskerar mellan 435.000 och 2,5 miljoner jobb i Sverige att slås ut av automatisering de närmaste två decennierna och betydligt fler än så kommer påverkas av nya kompetenskrav.

I rapporten har vi även granskat 21 undersökningar om utbildningsbehoven för yrkesverksamma, genomförda av fack och arbetsgivare, statliga myndigheter och internationella organ. Resultatet pekar tydligt på att det finns omfattande utbildningsbehov på arbetsmarknaden redan nu – innan digitaliseringen slagit till på allvar. Ungefär två miljoner personer på den svenska arbetsmarknaden kan i dag vara i behov av vidareutbildning som de inte räknar med att få av sin arbetsgivare. Dessutom framkommer att hindren för individen är stora, inte minst vad gäller privatekonomi: människor som etablerat sig på arbetsmarknaden har helt enkelt inte råd att studera, trots att de upplever stora behov.

Människor kommer alltså vilja eller behöva byta jobb eller bransch flera gånger under sitt yrkesliv. Det handlar om väktaren som vill bli polis, ingenjören som vill bli lärare, juristen som vill bli specialist på ekonomisk brottslighet eller bibliotekarien som vill bli frisör. Det handlar även om personer vars jobb kommer att försvinna och där deras möjlighet att behålla sin plats i arbetslivet är att omskola sig.

Om människor tappar fotfästet när jobben försvinner äventyras hela samhällsutvecklingen, med ökad ojämlikhet, minskad social tillit, lägre trygghet och politisk instabilitet som följd.

När allt fler arbetsuppgifter förändras i allt snabbare takt, växer en insikt bland oss som dagligen går till jobbet: vi kommer att behöva fylla på med nya kunskaper och färdigheter under hela våra yrkesliv om vi inte ska hamna efter eller utanför på framtidens arbetsmarknad. Det är hög tid att den här insikten omvandlas till konkret politik. Sverige behöver en ny arbetsmarknadsreform med fokus på studiefinansiering som möjliggör vidareutbildning för vuxna yrkesverksamma. Nyckeln till företagens och den offentliga sektorns kompetensförsörjning, nu och ännu mer i framtiden, är att människor har råd att studera för att yrkesväxla. Inte minst när det råder en betydande arbetskraftsbrist inom både industrin och välfärdssektorn, som ser ut att hålla i sig under överskådlig tid.

I rapporten ”Kompetenspyramiden – fler som jobbar ska kunna studera” föreslår vi därför en reform för livslångt lärande och vidareutbildning, en omställningsförsäkring som vi kallar kompetenspyramiden. Namnet anspelar på finansieringsstrukturen, som liknar pensionssystemets: en tredelad pyramid där basen utgörs av ett utökat studiemedel, påbyggnaden är kollektivavtalade eller arbetsgivarinitierade avsättningar och toppen utgörs av privat sparande. Pyramiden anspelar också på idén om det livslånga lärandet, där varje utbildningsperiod blir en bas för det fortsatta lärandet.

Reformens huvudsakliga delar är:

 Möjlighet till studier eller validering under som mest ett år på heltid eller längre på deltid.

Ersättning upp till 90 procent av den tidigare inkomsten för en person med medianinkomst och tio års arbetslivserfarenhet.

En stark så kallad kvalifikationseffekt som upprätthåller arbetslinjen och gör att det blir mer attraktivt att ta ett arbete, eftersom lönearbete under minst 10 år krävs för att omfattas av rättigheten.

En positiv fördelningspolitisk profil genom den statliga grundfinansieringen i studiestödsdelen, samtidigt som upptoppning blir möjligt för personer med högre inkomster.

Nettokostnaden för staten beräknas bli 1,2 miljarder kronor per år, om 10 000 personer årligen utnyttjar möjligheten till heltidsstudier.

Men betydligt fler än så kommer att omfattas, eftersom alla de allra flesta inte vill studera på heltid. Om vi till exempel antar att hälften vill studera på halvtid räcker pengarna till 100 000 personer på fem år. Regering och riksdag kan förstås sätta upp mer ambitiösa mål och låta ännu fler ta del av försäkringen – inte minst under en lågkonjunktur, som man gjorde med kunskapslyftet på 1990-talet.

Utvecklingen i arbetslivet och i samhället gör det allt mer brådskande att sjösätta en reform som den vi föreslår. Medborgarnas tillit till varandra och till samhället förutsätter trygghet i de förändringar som individer och samhället genomgår. Att löntagarna kan skyddas när företaget eller jobbet försvinner är grunden för en bred acceptans av globalisering och förändring. Sverige har särskilt goda förutsättningar att få till stånd ett väl fungerade system. Vi har en stark partsmodell, hög sysselsättning och en jämfört med andra länder optimistisk syn på framtiden, på teknisk utveckling och frihandel. Vi har en modell som historiskt har fokuserat på att skydda människor – inte enskilda jobb.

Ny forskning visar att trygghet och tillit i förändringen är avgörande för att motverka framväxten av populistiska, främlingsfientliga och antidemokratiska rörelser.

Om detta ska fungera även framöver behöver vi få till stånd en stor kompetensreform som kompetenspyramiden, en trygghetsförsäkring som bärs upp av staten och arbetsmarknadens parter, och där även individer och enskilda arbetsgivare ges en aktiv roll. Det skulle också ge parterna goda förutsättningar att förhandla om trygga och flexibla turordningsregler utan att politikerna lägger hämsko på partsmodellen.

Misslyckas vi med detta är det inte bara den ekonomiska utvecklingen som hotas. Om människor tappar fotfästet när jobben försvinner äventyras hela samhällsutvecklingen, med ökad ojämlikhet, minskad social tillit, lägre trygghet och politisk instabilitet som följd. Ny forskning visar att trygghet och tillit i förändringen är avgörande för att motverka framväxten av populistiska, främlingsfientliga och antidemokratiska rörelser. Olika system för att finansiera vidareutbildning har redan införts eller planeras i andra länder som står inför liknande utmaningar, bland annat Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Singapore, Japan, Österrike och Danmark.

Kompetenspyramiden som vi föreslår är inte bara genomförbar och samhällsekonomiskt kostnadseffektiv, utan demokratiskt nödvändig. Om politiken misslyckas med att rusta människor för förändringar på arbetsmarknaden undergrävs inte bara landets konkurrenskraft och välstånd – vi riskerar också att ökad polarisering och rädsla inför framtiden. Det är också en utveckling vi sett i stora delar av västvärlden på senare år, samtidigt som behoven av vidareutbildning och omställningskraven på arbetsmarknaden har ökat. Nu är det hög tid att vända den utvecklingen. För det krävs en modern arbetsmarknadsreform.

Bakgrund.Rapporten

”Kompetenspyramiden – fler som jobbar ska kunna studera” publiceras Arena Idé, en tankesmedja som finansieras av bland annat fackförbund från LO, TCO och Saco.

Författare är German Bender och Roger Mörtvik. I rapporten föreslår författarna en ny stor arbetsmarknadsreform för att möta de allt högre omställningskraven på arbetsmarknaden till följd av automatisering och globalisering.

Rapporten baserar sig på en genomgång av 23 studier om hur teknikutveckling och globalisering påverkar arbetsmarknad och jobb, och 21 undersökningar om utbildningsbehoven bland yrkesverksamma.

DN Debatt.3 juni 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.