Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/3-000-bostadsrattsforeningar-utsatta-for-ekobrott-pa-fem-ar/

DN Debatt

DN Debatt. ”3.000 bostadsrättsföreningar utsatta för ekobrott på fem år”

Stora ekonomiska värden kombinerat med en stor sårbarhet mot ekonomisk brottslighet är alltså ett problem för både bostadsrättsföreningen, dess medlemmar och i förlängningen för hela samhället, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 9/10. Vår nya rapport visar att 3.000 bostadsrättsföreningar drabbats av ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Något som svenska myndigheter helt saknar kännedom om. Bostadsrättsföreningarnas skydd måste skyndsamt ses över för att värna de 1,7 miljoner svenskar som bor i dem, skriver Oskar Öholm och Johan Flodin, Fastighetsägarna Stockholm.

I dag presenterar Fastighetsägarna en rapport med unika uppgifter om bostadsrättsföreningarnas utsatthet för ekonomisk brottslighet. Den visar att bostadsrättsföreningars skydd mot att drabbas av ekonomisk brottslighet är svagt. Det finns många risker och sårbarheten för att utsättas för brott är stor. I rapporten framkommer det att 3.000 bostadsrättsföreningar, vilket betyder omkring 113.000 hushåll, har drabbats av ekonomisk brottslighet under de senaste fem åren. Det här är en omfattning som svenska myndigheter helt saknar kännedom om. Därför behöver bostadsrättsföreningars skydd skyndsamt ses över för att värna de 1,7 miljoner svenskar som bor i dem.

Vi har i några uppmärksammade fall den senaste tiden sett hur illa det kan gå. I bostadsrättsföreningen Ida i Malmö har uppskattningsvis 250 miljoner kronor förskingrats under två års tid. I dag har föreningen små förhoppningar om att få tillbaka den summan. I ett annat fall har en bostadsrättsförening kapats genom juridiska personers ägande i föreningen som därigenom kontrollerar hela styrelsen. Föreningen har i dag en katastrofal ekonomi och de boende saknar till och från både uppvärmning och varmvatten. I båda fallen har bostadsrättsinnehavarna sett värdet på sina lägenheter sjunka drastiskt. Utöver dessa uppmärksammade fall finns det också flera domar runtom i Sverige där föreningar har blivit av med miljonbelopp genom grov ekonomisk brottslighet.

I rapporten, som på vårt uppdrag har tagits fram av Sweco, har en omfattande telefonundersökning gjorts till bostadsrättsföreningar. I den svarar 12 procent, motsvarande 3.000 bostadsrättsföreningar och 113.000 hushåll, att de någon gång under fem senaste åren har utsatts för ekonomisk brottslighet. Lika oroväckande är att så mycket som var fjärde bostadsrättsförening inte säger sig veta om de utsatts för ekonomisk brottslighet i eller mot föreningen.

Problemet med dagens lagstiftning är att det frivilliga engagemanget från de boende i princip är den enda kontrollfunktionen för att upptäcka brott i eller mot bostadsrättsföreningar.

När den ursprungliga lagstiftningen som etablerade bostadsrättsföreningen som boendeform tillkom i början av 1900-talet, var förebilden olika former av konsumentkooperativ och de demokratiskt styrda folkrörelserna. Den bärande idén var att bostadshuset skulle ägas gemensamt och drivas av en boenderepresentativ styrelse, med god inblick för medlemmarna i föreningens ekonomi och drift. Med den kooperativa tanken i grunden bygger mycket av bostadsrättsföreningens beslutsfattande, kontroll och ansvarsutkrävande på att medlemmarna engagerar sig. I den bästa av världar innebär detta att den interna kontrollen blir så stark att möjligheten att begå brott i eller mot föreningen blir mycket liten.

Problemet med dagens lagstiftning är att det frivilliga engagemanget från de boende i princip är den enda kontrollfunktionen för att upptäcka brott i eller mot bostadsrättsföreningar. Det är en utmaning som förstärks av det i många bostadsrättsföreningar i dag finns ett svagt engagemang från de boende i föreningens göromål. Det innebär att ett i grunden svagt skyddsystem i fler fall saknar sin viktigaste del, det frivilliga granskandet.

Föreningstämman är bostadsrättsföreningens högsta beslutande organ och den viktigaste instansen för att granska och kontrollera föreningens ekonomi. Tyvärr lockar stämman i allmänhet få deltagare, vilket ökar sårbarheten eftersom det är under dessa möten som styrelsen utses och andra centrala beslut för föreningens ekonomi fattas.

Även bland ledamöter i bostadsrättsföreningars styrelse är engagemanget ofta lågt. Svagt engagemang i styrelsen hotar kvaliteten i beslut, uppföljningar och andra rutiner som tillhör styrelsearbetet. En annan konsekvens av svagt engagemang är bristande kontinuitet i styrelsen. Det är inte ovanligt att en styrelseledamot mer eller mindre motvilligt och pliktskyldigt tjänstgör i styrelsen under endast ett år, för att sedan bytas ut. Styrelsen förmår därmed inte att skaffa sig ett ”institutionellt minne”, med en känsla för kostnadsbilden över tid, erfarenheter från upphandlingar med mera. Detta medför att att sårbarheten för att utsättas för brott och oegentligheter ökar.

Det framgår av rapporten att svenska myndigheter i dag saknar en samlad kunskapsbild om förekomsten av ekonomisk brottslighet i bostadsrättsföreningar. Varken Brå, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polisen eller Bolagsverket kan svara på hur utbrett problemet är. Det pågår heller ingen kartläggning eller preventivt arbete för att öka förståelsen och stävja ekonomisk brottslighet mot bostadsrättsföreningar inom Myndighetssverige i dag.

Samtidigt utgör bostadsrättsföreningar en väsentlig del av den svenska bostads- och fastighetsmarknaden, och därmed samhällsekonomin. Det säljs bostadsrätter för drygt 200 miljarder kronor per år, och bostadsrättsföreningar omsätter sammanlagt omkring 120 miljarder kronor årligen. Stora ekonomiska värden kombinerat med en stor sårbarhet mot ekonomisk brottslighet är alltså ett problem för både bostadsrättsföreningen, dess medlemmar och i förlängningen för hela samhället.

För att öka skyddet för bostadsrättsföreningar och i förlängningen alla de människor som har gjort sin livs största affär genom att köpa en bostadsrätt, efterlyser Fastighetsägarna följande:

• Relevanta myndigheter måste skyndsamt ges i uppdrag att kartlägga förekomst och sårbarhet när det gäller ekonomisk brottslighet i bostadsrättsföreningar, samt utreda behov av eventuell ny lagstiftning.

Regelverket för revision i bostadsrättsföreningar bör ses över i ljuset av risken för ekonomisk brottslighet i och mot föreningarna.

• Nya regler för redovisning och underhållsplanering i bostadsrättsföreningar samt krav på nyckeltal i årsredovisningen bör införas för att göra det lättare att bedöma föreningarnas ekonomiska ställning.

Förbättra kunskapsläget för bostadsrättsinnehavare om vilka skyddsregler som finns redan i dag. Konsumentverket eller Bolagsverket bör få i uppdrag att ge information.

Tillsammans med myndigheter och politiker behöver vi nu ta ett krafttag för att skydda Sveriges bostadsrättsföreningar, och alla de människor som i många fall har gjort sitt livs viktigaste affär genom sitt köp av sin bostadsrätt. Utan ett starkt skydd riskerar vi fortsatt se stora ekonomiska förluster med efterföljande personliga tragedier i Sveriges bostadsrättsföreningar.